Domkapitlet fotograferat utifrån i kvällssolen.
Framsidan / Verksamhet / Coronaviruset / Anvisningar för diakonin gällande coronasmittan

Anvisningar för diakonin gällande coronasmittan

17.3.2020

Coronavirusläget föranleder också Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland att se över och anpassa sin verksamhet. Vi inför nya verksamhetssätt för att kunna trygga hälsan och välfärden i synnerhet bland de mest utsatta. Situationen kräver att vi stärker samarbetet både inom församlingen och mellan olika aktörer. Utgångspunkten är lokalt samarbete och nätverksarbete tillsammans med andra aktörer. Det här förutsätter aktiv kontakt och överenskommelser om roll- och uppgiftsfördelningen även när läget förändras.

Den aktuella situationen ger oss tillfälle att testa och lära oss nya former av gemenskap och omsorg, både som arbetsplats och som församling.

Mitt i alla undantag och utmaningar är det också viktigt att se till att de ansvarigas arbetsbörda förblir rimlig och att de får tillräckligt med vila.

Följande anvisning baseras på den aktuella lägesbilden och uppdateras vid behov.

1.      Kyrkans samtalstjänst

Kyrkans samtalstjänst är ett sätt att bedriva mötande församlingsarbete trots begränsningar i rörelse- och mötesfriheten. Telefonjouren är öppen dagligen kl. 10–13 och 20–23 och chatten kl. 13–16 och 19–21 (19–23 under mars månad), och meddelanden som skickas via nätet besvaras varje dag. Kyrkans anställda som vill joura kan kontakta närmaste verksamhetsledare för samtalstjänsten och komma överens med sin chef om jourarbete. För närvarande är behovet störst i chattjouren. Anvisningar för personer som vill delta i jouren finns på adressen https://samtalstjanst.fi/jourhavande/

Sannolikt kommer behovet av nya jourhavande i Kyrkans samtalstjänst att öka i takt med att läget utvecklas. Marknadsföringen av jourarbetet till frivilliga behöver inte intensifieras eftersom de anställda och sådana kompetenta frivilliga som på eget initiativ söker sig till väntjänsten torde utgöra en tillräcklig resurs. Verksamhetsledarna avgör om entusiastiska nya frivilliga har en sådan baskompetens att de snabbt kan utbildas i verksamheten. Ett antal församlingar har också inrättat nya telefonnummer för rådgivning och samtalstjänst till följd av det växande behovet. Vi ber att uppgifter om sådana förmedlas till kyrkans kommunikationsavdelning, kirkonviestinta@evl.fi.

I samband med informationen om Kyrkans samtalstjänst är det ändamålsenligt att också informera om våra samarbetspartners webbtjänster i synnerhet för unga, t.ex. chatten Ärligt talat (https://arligttalat.fi) och kristelefonerna på svenska hos Österbottens kriscenter Valo och föreningen Psykisk hälsa i Finland rf.  Krisen drabbar i synnerhet företagare ekonomiskt, och deras behov av psykiskt stöd ökar. Kyrkan kan vara med och ordna kamratstöd för dem. SiK-arbetarnas yrkeskunskap kan vara till nytta också i stödet på webben om deras resurser inte behövs på annat håll.

I denna exceptionella situation är det viktigt att agera sansat och hålla fötterna på jorden. Det gäller att inte brådstörtat uppfinna nya arbetssätt eller kanalisera sin egen osäkerhet i en överfull kalender. Vi kommer att få leva med coronaläget i månader, så det lönar sig inte att slita ut sig redan de första veckorna. Den tid som frigörs från de sedvanliga mötena ansikte mot ansikte kan också utnyttjas för tankar, studier och meditation.

2.      Frivilligverksamheten

I församlingens frivilligverksamhet ska anvisningarna för att förebygga coronavirussmitta iakttas. I frivilligverksamheten lönar det sig att samarbeta inom församlingen och med organisationer och andra hjälpaktörer.

Coronakrisen aktiverar många som vill hjälpa behövande. Därför behövs det överenskommelser inom församlingen om hur nya personer som visar intresse för frivilligarbete ska bemötas, utöver den normala samordningen av frivilligverksamheten. Nya personer som vill hjälpa ska t.ex. först intervjuas (är de lämpliga för de uppgifter som erbjuds). De ska få anvisningar om frivilligverksamheten och tillräckligt med stöd. Det är också bra att komma överens om vem som samordnar frivilligarbetet i församlingen, om det inte gjorts tidigare.

De som deltar i frivilligarbetet måste vara fullständigt friska.

Alla fysiska möten inom vänverksamheten/väntjänsten ska upphöra tillsvidare. Det är bra att hålla kontakt med väntjänsten per telefon eller internet t.ex. med hjälp av Skype eller motsvarande kommunikationskanaler. Enligt myndigheternas anvisningar ska all verksamhet som inte är nödvändig begränsas.

Åldersgruppen över 70 år, som är en betydelsefull resurs i kyrkans frivilligverksamhet, ska uppmanas att använda t.ex. telefonen och nätet. Enligt regeringens anvisningar ska personer över 70 år så långt som möjligt undvika kontakt med andra människor (förhållanden som motsvarar karantän).

3.      Praxis för mottagningsverksamhet och ekonomiskt och materiellt stöd

I mottagningsverksamheten (liksom i ekonomiskt och allt materiellt stöd) ska regeringens anvisningar iakttas och onödig fysisk kontakt mellan människor undvikas. Diakonimottagningens samtal rekommenderas i första hand föras per telefon eller e-post. Det är bra att utöka de anställdas telefontider om de normalt är mycket begränsade.

När personliga möten är oundvikliga ska de avtalas på förhand per telefon eller e-post. Under mötena ska klienterna respekteras genom ett tillräckligt fysiskt avstånd (två meter) för att undvika att själv sprida en eventuell smitta.

Ekonomiska krissituationer kan utredas per telefon, och hjälp kan sändas eller ordnas i den mån det är möjligt med hjälp av andra lokala aktörer. Exempelvis kan matkassar lämnas vid dörren eller betalningsförbindelser ordnas till butiker. Man ska inte glömma att fysisk aktivitet i sig är positivt. Det gäller bara att undvika direkt fysisk kontakt och inte samlas i grupp.

Undantagsvis kan ansökningar om understöd från Kyrkans diakonifond våren 2020 göras utan att fysiskt träffa den hjälpsökande. Detta gäller också GA-ansökningar i Borgå stift. I ansökan ska det noteras att samtalen med den sökande har förts per telefon eller e-post. Diakonifondens understödsprinciper är fortfarande desamma, dvs. att understödet ska bidra till att förbättra den sökandes övergripande situation.

4.      Anvisningar för hembesök

Hembesök ska göras endast hos klienter som får vård i livets slutskede. Vi följer regeringens riktlinjer.

  1. Om en diakoniarbetare ombeds göra ett hembesök är det bra att kontakta den myndighet som ansvarar för patientens vård (t.ex. hemsjukvården, hemvården, hemsjukhuset) och vid behov konsultera om hur man ska handla i den aktuella situationen.
  2. Anställda som gör hembesök ska vara fullständigt friska och tvätta händerna när de anländer till och när de lämnar hemmet. Händerna ska också desinficeras vid behov.
  3. Hembesök som inte är brådskande skjuts upp. Det går också att hålla kontakt via telefon eller på annat sätt på distans.
  4. Om en person önskar nattvard i hemmet ska den delas ut på samma sätt som på sjukhus. Nattvardsförrättaren använder engångshandskar under hanteringen och utdelningen av brödet och vinet, och handskarna slängs efter användning. Separata nattvardsbägare ska användas och den anställda delar ut nattvardsbrödet direkt i nattvardsgästens hand. Vid hembesök bör nattvardsförrättaren ha med sig tillräckligt många bägare samt handskar.

5.      Samarbete med inrättningar

Skyddsförfarandena på olika inrättningar (t.ex. vårdinrättningar, fängelser, stödhem o.d.) kan begränsa de boendes möjligheter till kontakt med omvärlden. De boende har också generellt sämre sociala resurser än den övriga befolkningen. I samarbete med inrättningarnas personal kan diakonin och själavården stödja kontakten mellan dem som bor på inrättningarna och deras närstående. Kyrkans anställda kan t.ex. kontakta de närstående och på det sättet utgöra en förmedlande länk till inrättningen.

De som bor och arbetar på inrättningarna kan också stödas genom att göra omvärlden närvarande i deras vardag på de sätt som är möjliga i den nya situationen.  Exempelvis kan andakter ordnas i traditionell stil över centralradio e.d. så att de anställda och klienterna på ett tryggt sätt kan uppleva kyrkans och det omgivande samhällets närvaro och omtanke. Inledningsvis bör man sätta sig in i inrättningens anvisningar och förhandla med ledningen om behoven och samarbetsmöjligheterna.

6.      Anställdas egen ångest

Det undantagstillstånd som coronavirusepidemin orsakat är en kris som skapar osäkerhet, ibland även ångest, bland de anställda. Det är viktigt att endast följa tillförlitliga informationskällor, t.ex. THL:s webbplats, statsrådets meddelanden, Yles nyheter och kyrkans egna meddelanden och kanaler som Sacrista. Det gäller att komma ihåg att Finland har en högklassig hälso- och sjukvård, en fungerande infrastruktur och en hög hygiennivå. Dessutom är avstånden i Finland långa, vilket bidrar till att bromsa epidemin.

Många oroar sig för sina närstående och den som själv tillhör en riskgrupp är givetvis rädd för att bli sjuk. Rädslan kan ändå hanteras genom att prata med yrkesutbildade personer eller närstående. Det är också viktigt att ibland ta en paus från nyhetsuppdateringarna och se till att man får tillräckligt med frisk luft, sömn och glädje i vardagen.

För oss som anställda är det viktigt att förutom smittorisken tänka på vårt eget välbefinnande och våra krafter. I ett undantagstillstånd gäller det att aktivt försöka utnyttja den egna arbetsgemenskapens stöd men också arbetshandledning i den mån det är möjligt, t.ex. på distans via appen Teams.

7.      Digitala möjligheter

Just nu är det särskilt viktigt att identifiera möjligheter till närvaro på distans för att nå så många isolerade eller utestängda som möjligt. Församlingarna ska kartlägga sin kompetens över arbetsområdesgränserna och utnyttja arbetsplatsens och församlingsmedlemmarnas kunskaper systematiskt så att också diakoniklienternas behov uppmärksammas.

 

Det lönar sig att uppmuntra de anställda att använda också andra kontaktsätt än telefon och e-post. Det går att skapa slutna grupper eller föra privata samtal i olika sociala medier (exempelvis WhatsApp och Facebook/Messenger). Gruppsamtal kan också föras i Teams genom att skicka deltagarna en e-postinbjudan. Det här kräver att deltagarna (avgiftsfritt) laddar ner appen Teams till sin dator, pekplatta eller telefon. Församlingarna streamar gudstjänster och andakter på nätet för att församlingsmedlemmarna ska kunna delta utan närkontakt. Youtube-länkar till andakterna kan skickas t.ex. till vårdhem eller läggas upp på församlingens webbplats eller grupper i sociala medier. Andakter som finns på nätet kan också användas.

Det digitala utbudet når dock inte alla, och därför är det viktigt att också framhäva grannhjälpen och kärleken till nästan. De flesta traditionella sätten att hålla kontakt på distans, såsom post och telefon, kan också användas.

Mer information om möjligheterna:

8.      Tillgänglighetsfrågor

Det är också viktigt att beakta tillgänglighetsaspekterna i en kris (se kyrkans tillgänglighetsprogram och relaterat material https://evl.fi/plus/samhalle-och-kyrka/tillganglighet). Personer med funktionsnedsättning kan höra till flera riskgrupper. Dessutom kan de och deras närstående vara oroade över vårdprioriteringarna i t.ex. intensivvården. I det här fallet ska kyrkan framhäva vars och ens obestridliga människovärde. Det behövs också beredskap för att möta den här typen av nöd. Det är betydelsefullt att cirka 200 av kyrkans diakoniarbetare har specialkompetens inom tillgänglighet och funktionsnedsättningsfrågor. Specialkompetensen är rikstäckande. Ledningen bör kartlägga och benämna denna resurs.

9.      Beredskapslagen

Regeringens åtgärder (16.3.2020) på finska: https://valtioneuvosto.fi/documents/10616/21411573/Hallituksen+linjaamat+toimet+1603.pdf/887504b5-4969-aa37-541e-645e3390f6fc/Hallituksen+linjaamat+toimet+1603.pdf

Pressmeddelande om regeringens beslut https://valtioneuvosto.fi/artikkeli/-/asset_publisher/10616/hallitus-totesi-suomen-olevan-poikkeusoloissa-koronavirustilanteen-vuoksi?_101_INSTANCE_LZ3RQQ4vvWXR_languageId=sv_SE

Handbok för beredskapsplanering inom socialväsendet tar relativt detaljerat upp Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands roll i krissituationer. Det är bra att i församlingen utreda vad som avtalats lokalt i kommunens beredskapsplan och följa planen. I handboken konstateras bl.a. (s. 23–24): ”Vid storolyckor och i krissituationer ingår Finlands evangelisk-lutherska kyrka som en aktör i räddningsverksamheten. Kyrkans personal, i synnerhet prästerna och lektorerna (ca 2 200), diakoniarbetarna (ca 1 400) samt en del av barn- och ungdomsarbetarna (totalt ca 4 200) har fått någon form av utbildning i krisberedskap. Därtill har knappt tvåhundra familjerådgivare och över hundra sjukhussjälavårdare fått en treårig specialutbildning. Yrkespersonalen utgör en resurs som kan ha väldigt stor betydelse i störningssituationer och under undantagsförhållanden. Vid beredskapsplaneringen och förberedelserna är kyrkan en viktig samarbetspartner för socialväsendet. Diakonin är en av kyrkans främsta verksamhetsformer. Diakonin hjälper i synnerhet till där nöden är störst och annan hjälp inte når fram. Diakonins mål är att ge andlig, mental, fysisk och materiell hjälp till offer vid storolyckor eller motsvarande. Församlingarna…kan också hjälpa familjer och personer som råkat i ekonomiska svårigheter, även om kyrkans ekonomiska hjälp inte ersätter samhällets övriga sociala trygghet. Kyrkans diakonifond är kyrkans gemensamma biståndsfond. Fondens syfte är att som en del av kyrkans diakoniarbete hjälpa personer i Finland som råkat i ekonomiskt trångmål. I krissituationer fungerar diakonifonden som kyrkans biståndskanal. Det finns skäl att skriva in i socialväsendets beredskapsplan när och hur kyrkans diakoniarbete och psykosociala tjänster deltar i räddningsverksamheten under normala förhållanden samt i de uppgifter som krävs för störningssituationer och undantagsförhållanden. Planeringen ska ske genom samarbete och beredskapen ska bestyrkas med ett skriftligt avtal. Det är viktigt att församlingarna tas med även i beredskapsövningarna”.

Beredskapslagens konsekvenser för församlingens anställda

Församlingens anställda kan kallas till arbete under undantagsförhållanden. För att garantera social- och hälsotjänsterna kan församlingens 18–67-åriga anställda som har fått utbildning inom hälsovårdssektorn förordnas till nödvändigt arbete inom hälsovården ( 95 § 2 mom.). Också andra anställda än diakonissor kan ha hälsovårdsutbildning. För att garantera kontinuiteten i församlingens verksamhet är det bra att på förhand kartlägga vilka anställda som fått hälsovårdsutbildning.

Arbets- och näringsministeriet inrättar under undantagsförhållanden för verkställighet av arbetsplikten och styrning av arbetskraften ett arbetspliktsregister där den arbetspliktiges identifikations- och kontaktuppgifter införs. I registret kan dessutom införas uppgifter om den arbetspliktiges yrke, utbildning och sysselsättning samt försörjningsplikt, arbetsförmåga och anlitbarhet (103 §). Uppgifterna registreras av myndigheterna. Förordnande till arbete som tryggar social- och hälsotjänsterna får ges för längst två veckor åt gången och kan förnyas en gång (95 § 2 mom.). En arbetspliktig ska för lämnande av uppgifter och förordnande till arbete efter inkallelse anmäla sig hos arbetskraftsmyndigheten på sin bonings- eller vistelseort (96 §).

Församlingens anställda är i offentlig tjänst eller i offentligt uppdrag vars oavbrutna verksamhet under undantagsförhållanden är nödvändig för uppnående av beredskapslagens syfte (98 §). Därför får församlingens kritiska anställda inte förordnas i annat arbete. Det lönar sig att redan på förhand bedöma om församlingen har sådana anställda.

Arbetskraftsmyndigheten ger en arbetspliktig ett specifikt arbetsförordnande (97 §). Ett arbetsförordnande får inte ges den som för den tid arbetet varar inte kan avlägsna sig från sitt hem på grund av skötseln av ett barn eller en annan person som kräver fortlöpande omsorg, om vården inte kan ordnas på annat sätt, befrias från att bli inkallad till tjänst i enlighet med 89 § i värnpliktslagen, är i tjänst hos försvarsmakten, eller på förhand har reserverats för befolkningsskyddsuppgifter eller kompletterande polisuppgifter (98 §).

Ett arbetsförordnande kan endast ges för sådant arbete som den arbetspliktige skäligen förmår utföra med beaktande av ålder, hälsotillstånd, eventuellt handikapp, familjeförhållanden, utbildning, tidigare arbetserfarenhet samt arten av det arbete som förordnandet gäller (99 §). I ett arbetspliktsförhållande fortsätter personens arbetsavtals- eller tjänsteförhållande utan avbrott och personen tjänar in förmåner enligt arbetsvillkoret. Om ett kollektivavtal saknas ska till den arbetspliktige betalas lön som skäligen motsvarar de uppgifter som han eller hon förordnats att utföra (101 §).

10. Praktikperioder i församlingarna under undantagsförhållanden

Coronavirusläget påverkar innehållet och genomförandet av studerandenas församlingspraktik. Vi informerar separat om detta bl.a. i Sacrista.

11. Övrigt

Anvisningar för insamlingen Gemensamt Ansvar (insamlingsbyrån, Kyrktjänst).

Insamlingen Gemensamt Ansvar ska genomföras välövervägt och myndigheternas säkerhets- och skyddsanvisningar ska iakttas. Man ska sträva efter att inte utsättas för smittan eller sprida den. Myndigheternas anvisningar i synnerhet om massevenemang ska följas. För närvarande har arrangörsförsamlingen rätt att besluta om lokala insamlingssätt och om huruvida evenemang ska genomföras eller inhiberas.

Det lönar sig absolut att fortsätta insamlingen, men i allt högre grad införa elektroniska donationssätt (Donationsbannern, MobilePay, iZettle och nätdonationer med församlingens referensnummer). Dessutom kan församlingarna uppbära kollekt till Gemensamt Ansvar under kollektfria söndagar och bl.a. konfirmationskollekter.

Anvisningar och länkar