Ordförandes klubba

Förvaltning

Domkapitlet

Domkapitlets beslutande organ, kollegiet, leds av biskopen. Medlemmar är domprosten (vice ordförande), lagfarna assessorn, stiftsdekanen, två prästassessorer samt en av stiftsfullmäktige vald lekmannamedlem. Domprosten är kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen och prästassessorerna väljs bland stiftets ordinarie kyrkoherdar och kaplaner för tre år i sänder. Protokollet förs av notarien.

Sammanträden m.m. 2019

  • 17.1
  • 7.2
  • 12.3
  • 20.3
  • 11.4
  • 14.5
  • 13.6

inget sammanträde i juli

  • 22.8
  • 24.9
  • 22.10
  • 21.11
  • 17.12

Domkapitlets uppgift

För att främja kyrkans uppgift i stiftet skall domkapitlet om inte annat bestäms i kyrkolagen eller kyrkoordningen

  1. 1) sköta stiftets verksamhet, förvaltning och ekonomi,
  2. 2) stöda och övervaka församlingarnas verksamhet och förvaltning,
  3. 3) sköta prästernas personalärenden och övervaka deras och församlingens övriga tjänsteinnehavares och arbetstagares skötsel av sina uppgifter samt deras leverne,
  4. 4) sköta kontakterna till den gemensamma verksamheten och förvaltningen inom hela kyrkan, till andra stift, till kristna organisationer och andra intressegrupper i sam- hället,
  5. 5) bereda ärenden för stiftsfullmäktige,
  6. 6) verkställa stiftsfullmäktiges beslut,
  7. 7) förvalta de donationsmedel och fonder av stiftelsenatur som domkapitlet besitter med iakttagande av 15 kap. 4 § 1 och 2 mom. kyrkolagen,
  8. 8) anställa och säga upp domkapitlets tjänsteinnehavare och arbetstagare,
  9. 9) sköta de uppgifter i stiftet som inte ankommer på någon annan myndighet i stiftet, samt
  10. 10) utföra de övriga uppgifter som ålagts domkapitlet i kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan.
    Domkapitlet antar för sig en arbetsordning.

Kyrkoordningen 19 kap. 1 §

Medlemmar och suppleanter

Medlemmar

  • Biskop Björn Vikström, ordförande
  • Domprost Mats Lindgård, vice ordförande
  • Lars-Eric Henricson, lagfaren assessor
  • Magnus Riska, stiftsdekan
  • Berndt Berg, prästassessor
  • Johan Westerlund, prästassessor
  • Gun-Maj Näse, lekmanna medlem
  • Heidi Juslin-Sandin, Stiftfullmäktiges ordförande (närvaro- & yttranderätt)
  • Linus Stråhlman, notarie, sekreterare

Suppleanter 1.1.2019-31.12.2023

Präster

  • kyrkoherde Helene Liljeström
  • kontraktsprosten Anders Lindström
  • kyrkoherden Ulrik Sandell
  • kaplanen Minna Silfvergrén
  • notarien Linus Stråhlman

Suppleanter för lagfarna assessorn i domkapitlet

  • VH Kasten Österholm
  • juris kandidaten Marcus Henricson

Delgivning och protokoll

De som berörs av ett visst beslut får ett protokollsutdrag per e-post eller brev. Det fullständiga protokollet publiceras inte på hemsidan eller för bläddring i Domus publikation. Många ärenden som behandlas i domkapitlet är sekretessbelagda. De beslut som har offentligt värde eller intresse finns i domkapitlets notiser.

Domkapitlet har 1.1.2019 tagit i bruk förvaltnings- och ärendehanteringsprogrammet TWeb Domus. Delgivningen av beslut (tjänstemannabeslut eller protokollsutdrag) sänds i första hand elektroniskt direkt från programmet. Den som önskar kan få beslutet postat även i fortsättningen.

Meddelandet/utdraget/beslutet sänds från adressen: asianhallinta@noreply-evl.fi Det går inte att svara på det meddelande som skickas ut från programmet. Vid behov ska notarien eller föredragande kontaktas.

Informationsbrev om Domus

Notiser

Ordförande med klubban höjd

Biskopsval 2019

Den 10.4.2019 har kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Bo-Göran Åstrand valts till biskop i Borgå stift.

Den nya biskopen tillträder 1.9.2019 och blir installerad i Borgå domkyrka 29.9.2019 av ärkebiskop Tapio Luoma.

Sammanlagt ca 700 personer hade rösträtt i valet.

Mer information nedan,i händelsekalendern och i notiserna.

#Borgåbiskopsval

Valresultat

Den 10.4.2019 har kyrkoheden i Jakobstads svenska församling Bo-Göran Åstrand valts till biskop i Borgå stift.

Det preliminära resultatet publicerades prosterivis på domkapitlets Facebook sida och Kyrkans twitter konto.

Resultatet och detlajerad information finns i notiserna.

Avskedspredikan och biskopsvigning

Den avgående biskopen, Björn Vikström, lägger ner staven och biskopsinsignierna i högmässan i Borgå domkyrka 25.8.2019. Mer information i kalenderevenemanget.

 

Den nya biskopen installeras i högmässan i Borgå domkyrka 29.9.2019. Mer information i kalenderevenemanget.

 

OBS! Parkeringen vid domkyrkan och biskopsgården är begränsad. Parkera inte på de smala gränderna och gatorna. Anvsiningar om alternativ parkering finns i kalenderevenemangen.

Tidtabell

11.4.2019 Domkapitlet fastställer valet

1.9.2019 Den nya biskopen tillträder

Kandidater

Följande personer ställer upp som kanidater i biskopsvalet och kandidaturen har bekräftats genom att en stiftelseurkund för en valmansförening har lämnats in till domkapitlet:

Valets andra omgång:

4  Kyrkoherde Bo-Göran Åstrand. Mer på: bgastrand.fi

5  Direktor Sixten Ekstrand. Mer på: sixtenekstrand.fi

 

Valets första omgång:

2  Kyrkoherde Harry Sanfrid Backström. Mer på: harrysanfrid.fi

3  Pastor Lisa Enckell. Mer på: lisaenckell.com

4  Kyrkoherde Bo-Göran Åstrand. Mer på: bgastrand.fi

5  Direktor Sixten Ekstrand. Mer på: sixtenekstrand.fi

 

 

Lämna in dokument till domkapitlet

Domkapitlet i Borgå stift har tagit i bruk förvaltnings- och ärendehanteringsprogrammet TWeb Domus från 1.1.2019. I och med det nya programmet sköts dokumentförvaltningen nästan helt elektroniskt.

Dokument och handlingar kan skickas till domkapitlets e-post adress borga.domkapitlet a evl.fi i pdf format (portable document format). Undvik att sända filer sparade i redigerbart format om inte behandlingen av ärendet kräver det. En fil bör utgöra ett helt dokument. Om fler dokument sänds på samma gång ska varje dokument utgöra en skild fil. Bilagor kan ingå i samma fil som det egentliga dokumentet.

Dokument kan även i fortsättningen sändas med posten.

Brev till församlingarna om Domus

 

 

Kontraktsprostar

I den kyrkliga organisationen är ett stift indelat i prosterier. Borgå stift har 9 prosterier. Varje prosteri har en kontraktsprost som biträder biskopen och domkapitlet vid förvaltningen i prosteriet och kommunikationen mellan domkapitlet och församlingarna. Kontraktsprosten utses av domkapitlet för fyra år i sänder.

I Kyrkolagen och kyrkoordningen stadgas om kontraktsprosten, hur kontraktsprost förordnas (KL 19 kap 11 §) och vilka kontraktsprostens huvudsakliga uppgifter är (KO 19 kap 8-11 §).

Stiftets kontraktsprostar

  • Domprosteriet: Mats Lindgård (1.1.2019-31.12.2022)
  • Helsingfors prosteri: Daniel Björk (1.11.2018-31.10.2022)
  • Mellersta-Nylands prosteri: Martin Fagerudd (1.7.2017 – 30.6.2023)
  • Raseborgs prosteri: Anders Lindström (1.4.2016 – 31.3.2022)
  • Åbolands prosteri: Katarina Dahlqvist (1.3.2018-28.2.2022)
  • Ålands prosteri: Mårten Andersson (1.7.2013–30.6.2019) Benny Andersson (1.7.2019-30.6.2023)
  • Närpes prosteri: Tom Ingvesgård (1.4.2018-31.3.2022)
  • Korsholms prosteri: Berndt Berg (1.1.2018-31.12.2021)
  • Pedersöre prosteri: Hans Häggblom (1.1.2018-31.12.2021)

Kontraktsprostesamling

Följande kontraktsprostesamling:

28.1.2020 i Helsingfors

Anvisningar och dokument

Omprövning och besvär

I vår kyrka fattas många beslut (i församlingar, kyrkliga samfälligheter, domkapitlet och Kyrkostyrelsen) som direkt eller indirekt berör församlingsmedlemmarna eller part i ärendet.

En församlingsmedlem eller part i ärendet kan yrka på att beslutet ändras om han/hon är missnöjd med det. Syftet med rättelse är framför allt att minska behovet av det mera tungrodda och långsamma besvärsförfarandet. Med anledning av ett yrkande på rättelse prövar myndigheten på nytt och mer i detalj sitt tidigare, påstått felaktiga beslut. Endast fullmäktigebeslut (gäller i församlingar) får överklagas direkt hos förvaltningsdomstolen genom besvär.

Följande redovisning över vad som gäller i fråga om rättelseyrkande och besvär innehåller det väsentligaste, men är avsiktligt gjord kortfattad och följaktligen inte uttömmande.

Rättelseyrkande

En församlingsmedlem eller part, som är missnöjd med ett beslut som har fattats av andra församlingsorgan än kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige, har rätt att skriftligt yrka på rättelse. Rättelseyrkandet riktas det organ som har fattat beslutet.

Rättelseyrkande kan göras om den ändringssökande anser att beslutet har tillkommit på ett olagligt sätt (laglighetsgrund) eller om den ändringssökande anser att ett beslut är oändamålsenligt (ändamålsenlighetsgrund).

Rättelseyrkande får göras av en part, dvs. den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet. Även församlingsmedlemmar kan yrka på rättelse.

Rättelseyrkande riktas till domkapitlet över beslut som fattats

  • av kyrkoherde som gäller beviljande av semester och fritid samt tjänstledighet
  • av domkapitlet som gäller huruvida en präst håller fast vid kyrkans bekännelse
  • av domkapitlet som gäller valförslag vid kyrkoherdeval

Rättelseyrkande riktas till valnämnden över beslut som fattats

  • av valnämnd i fråga om den vallängd som används vid kyrkoherdeval eller församlingsval

Ändring i beslutet får inte sökas direkt genom besvär, utan rättelseyrkandet är ett obligatoriskt inledande skede till besvär.

Besvär (även kallat kyrkobesvär)

Besvär i Borgå stift riktas till Helsingfors förvaltningsdomstol oberoende av var församlingen geografiskt är belägen. Den som är missnöjd med förvaltningsdomstolens beslut kan anföra besvär hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Kyrkobesvär kan anföras över beslut som fattats av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, valnämnden i församlingen och stiftet, stiftsfullmäktige, domkapitlet och Kyrkostyrelsen.

En församlingsmedlem eller part, som är missnöjd med ett beslut som har fattats efter yrkande på rättelse, kan anföra besvär, som alltså riktas till Helsingfors förvaltningsdomstol.

Underställningsbesvär

Besvär som gäller ett ärende som skall underställas en annan myndighet, skall riktas till den myndighet ärendet underställs. I underställningsärenden anförs besvär direkt till underställnings-myndigheten utan att man först yrkar på rättelse, även om beslutet har fattats av t.ex. församlingsrådet. Exempel: Kyrkofullmäktige har beslutat sälja en tomt. Eftersom beslutet skall fastställas av Kyrkostyrelsen, är Kyrkostyrelsen besvärsmyndighet. Om det gäller ett beslut som skall underställas domkapitlet, är domkapitlet den myndighet besväret skall riktas till.

Förbud mot ändringssökande

Rättelse får inte yrkas i beslut som endast gäller beredning eller verkställighet. Om t.ex. kyrkorådet fattar beslut i ett ärende som utgör en beredning för kyrkofullmäktiges beslut i samma ärende, kan man inte yrka på rättelse. Den som är missnöjd med beslutet kan anföra besvär mot kyrkofullmäktiges beslut (alltså först när det slutgiltiga beslutet har fattats).

Tider för rättelseyrkande och besvär

Rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar från delfåendet (den dag då den berörda fått del av beslutet i form av ett protokollsutdrag).

(Kyrko)besvär skall anföras inom 30 dagar från delfåendet.

Vid uträkningen av tiden för rättelseyrkande eller besvär skall dock inte dagen för delfåendet medräknas.

Vid val av kyrkoherde börjar tiden för besvär löpa när valresultatet kungjorts.

Delgivning av beslut

Parterna skall få ett protokollsutdrag jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvär per brev. I anvisningarna finns uppgifter om till vilken myndighet rättelseyrkandet eller besväret skall sändas och inom vilken tid. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas, t.ex. genom mottagningsbevis.

En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. Genom en kungörelse på församlingens officiella anslagstavla meddelas var och när protokollet finns framlagt till allmänhetens påseende. Kungörelsen skall finnas på anslagstavlan under tiden för rättelseyrkande (14 dagar) eller besvär (30 dagar) förutom framläggningsdagen.

Någon som bläddrar i papper

Stiftsfullmäktige

Stiftsfullmäktige är ett organ som deltar i stiftets administration. Till stiftsfullmäktiges huvudsakliga uppgifter hör att godkänna stiftets verksamhets- och ekonomiplan samt dess budget.

Stiftsfullmäktige har 21 medlemmar som väljs för fyra år i taget. 14 av dem är lekmän och 7 är präster. Stiftsfullmäktige samlas minst två gånger per år.

Initiativ till stiftsfullmäktige kan väckas av medlemmar i stiftsfullmäktige, av en församling eller av en kyrklig samfällighet. Initiativet sänds till domkapitlet, som bereder ärendet, senast sex veckor före stiftsfullmäktiges sammanträde. Ett initiativ skall alltid inlämnas i skriftlig form.

Sammanträden

23.5 kl. 18 Aftonskola, Aurelia, Åbo

24.5 kl. 9.00 sammanträde, Aurelia, Åbo

 

Stiftfullmäktige 2019 2 kallelse

Medlemmar 1.5.2016-30.4.2020

Lekmän

  • Beijar Christian                 (Ålands representant)
  • Björkman Susanne
  • Björkman-Nystén Nina
  • Björkstrand Daniel
  • Helander Gunnel
  • Ismark Anita
  • Juslin-Sandin Heidi           ordförande
  • Långbacka Hedvig
  • Lärka Anna-Karin
  • Näse Gun-Maj
  • Sjöbacka Kristian
  • Snellman Hans
  • Wikström Anders

Präster

  • Bäck Mia
  • Englund Catharina
  • Fernström Stig-Olof
  • Heikel-Nyberg Monica
  • Häggblom Albert
  • Jern Siv
  • Wilén Fred                        vice ordförande

Kommittéer och arbetsgrupper

Domkapitlet har följande Kommittéer och arbetsgrupper:

Missionskommittén 2018-2020

Kommitténs medlemmar 1.4.2018–31.3.2020 är:

Ordförande: Mats Lindgård

Medlemmar: Johanna Björkholm-Kallio, Ann-Katrin Store, Marika Björkgren-Thylin (FMS), Brita Jern (SLEF), Jaakko Laasio (Sjömanskyrkan), Eeva Vuorinen (Finska Bibelsällskapet, Kaj-Mikael Wredlund (Kyrkans Utlandshjälp), Inga-Lill Rajala (Mediamission Budbärarna r.f.)

Ersättare: Kaj Andersson, Gina Rivera, Charlotte Steffansson-Myrskog, Solveig Nylund, Hanna Vuollo,

Sekreterare: Tomas Ray

Stiftsdekan Magnus Riska har närvaro- och yttranderätt vid Missionskommitténs möten.

Referensgruppen för gudstjänstliv och musik

Referensgruppen för gudstjänstliv och musik

Ordförande: Helene Liljeström

Medlemmar: Dan Andersson, Emma Audas, Anna Maria Böckerman, Åsa Häggblom, Kjell Wikström

Sekreterare: Jan Hellberg/Pia Bengts

Stiftsdekan Magnus Riska har närvaro- och yttranderätt vid referensgruppens möten.

Referensgruppen för arbetshandledning och arbetslagsutveckling 2017-2020

Referensgruppen för arbetshandledning och arbetslagsutveckling 2017-2020

Ordförande: Liljeström Helene

Medlemmar:  Cecilia Forsén, Eva Henricson,  Anders Lindström, Tom Wiklund

Sekreterare: Virva Nyback

Stiftsdekan Magnus Riska har närvaro- och yttranderätt vid ledningsgruppens möten.

Kontaktgruppen för studerande till kyrkliga yrken 2018-2020

Kontaktgruppen för studerande till kyrkliga yrken 1.5.2018 – 30.4.2020

Ordförande: Emma Audas

Medlemmar: Marta-Lovisa Bergman, Matilda Enlund, Patrik Hagman, Benjamin Häggblom, Jessica Högnabba, Mathias Sandell

Sekreterare: Tomas Ray

Stiftsdekan Magnus Riska har närvaro- och yttranderätt vid kontaktgruppens möten.

Gamla böcker

Prästernas personaladministration

Stiftets präster är underställda biskopen och domkapitlet. Prästernas arbetsplats finns i församlingarna och samfälligheterna, men domkapitlet är den formella arbetsgivaren. Nedan finns anvisningar för tjänster, ansökningar, tjänstledigheter, semesterar m.m. För heltäckande och utförliga instruktioner se Kyrkolagens och Kyrkoordningens 6 kap. och kollektivavtalet (KyrkTAK).

Församlingspastorer

I församlingar kan det finnas församlingspastorstjänster enligt församlingens eller samfällighetens beslut. Domkapitlet förordnar lämpliga präster till dessa tjänster. Inför förordnandet bereds församlingen möjlighet att ge utlåtande om tänkbara kandidater. Vakanta församlingspastorstjänster utannonseras i regel inte. Förfrågningar om lediga tjänster kan riktas till domkapitlets notarie. I brådskande fall kan en tjänst förordnas även utan att ett utlåtande från församlingen. Förordnandet är i regel på heltid och gäller tills vidare, men kan även vara på visstid eller deltid enligt överenskommelse.

I det första förordnandet ingår introduktion i arbetet.

Kaplaner

I församlingar kan det finnas kaplanstjänster enligt församlingens eller samfällighetens beslut. Församlingen väljer sin kaplan bland de sökande domkapitlet förklarar behöriga. Avlagd pastoralexamen är en förutsättning för att bli utsedd till en kaplanstjänst.

Vakanta kaplanstjänster ledigförklaras i regel med en ansökningstid på minst 14 dagar. Men av grundad anledning kan domkapitlet besluta att för ett år i sänder låta en kaplanstjänst vara vakant.

Kyrkoherdar

Varje församling ska ha en kyrkoherdetjänst. Församlingen väljer sin kyrkoherde genom direkt (= församlingen väljer) eller indirekt (= församlingsrådet eller kyrkofullmäktige väljer) val. Domkapitlet utfärdar tjänsteförordnande för den som valts till tjänsten och biskopen installerar denne till tjänst.

Vakanta kyrkoherdetjänster ledigförklaras med en ansökningstid på minst 14 dagar. För kyrkoherdetjänst krävs pastoralexamen och examen i ledning av församling (Exilaf).

Av grundad anledning kan domkapitlet besluta att för ett år i sänder låta en kyrkoherdetjänst vara vakant eller om att flera församlingar kan ha samma kyrkoherde.

Bisyssla

Med bisyssla avses ett tjänsteförhållande, ett avlönat arbete och en uppgift av bestående natur som tjänsteinnehavaren har rätt att avsäga sig, samt utövande av yrke, näring och rörelse. En tjänsteinnehavare får inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för skötseln av uppgifter som hör till bisysslan, om inte arbetsgivaren på ansökan beviljar tillstånd till det. (KL 6:30)

Domkapitlet beviljar tillstånd för bisyssla för präster. Tillståndet beviljas i regel för 3 år i sänder och max. 10h/vecka. Till ansökan bifogas ett utlåtande från församlingsrådet i arbetsförsamlingen.

Tjänstledighet

En tjänstledighet kan beviljas på basis av skriftlig ansökan. Kyrkoherden kan bevilja tjänstledighet för upp 2 månader för präster i församlingen (KO 6:8). Till en ansökan om tjänstledighet av annan orsak än arbetsoförmåga och föräldra- & familjeledigheter bifogas ett utlåtande från församlingsrådet.

Då den sammanlagda längden på en tjänstledighet övergår 2 månader ska ansökan riktas till domkapitlet.

Kyrkoherdarnas tjänstledigheter beviljas alltid av domkapitlet.

Till en ansökan om tjänstledighet pga. arbetsoförmåga (sjukledighet) bör ett läkarintyg eller motsvarande expertutlåtande bifogas.

En tjänstledighet kan beviljas enligt ansökan eller avslås.

Tjänstledighet och avbrott i tjänstgöringen som är längre än 1 månad ska meddelas domkapitlet för prästmatrikeln.

Sjukledigt

En sjukledighet är en typ av tjänstledighet. Kyrkoherden kan bevilja tjänstledigt för övriga präster i församlingen upp till 2 månader. När den sammanlagda tiden överstiger detta bör ansökan riktas till domkapitlet.

Till en ansökan om tjänstledighet pga. arbetsoförmåga (sjukledighet) bör ett läkarintyg eller motsvarande expertutlåtande bifogas.

Kyrkoherdarnas tjänstledigheter beviljas alltid av domkapitlet. Enligt domkapitlets beslut kan kyrkoherdarna ansökan om 1-5 dagars sjukledighet pga. vanliga och snabbt övergående sjukdomstillstånd (t.ex. snuva) utan läkarintyg.

Full lön betalas för de första 60 kalenderdagarna under ett kalender år. Därefter betalas 2/3 av lönen under 120 kalenderdagar och därefter enligt prövning. Om löneutbetalning under sjukledighet se KyrkTAK 50 § framåt.

Tjänstledighet och avbrott i tjänstgöringen som är längre än 1 månad ska meddelas domkapitlet för prästmatrikeln.

Avsked och avgång

Då en tjänsteinnehavare önskar lämna sin tjänst bör denne lämna in ett fritt formulerat meddelande om detta till domkapiltlet. Uppsägningstiden löper från inlämnandet, men kan enligt överenskommelse vara kortare.

Då en kaplan eller kyrkoherde lämnar sin tjänst för pensionering är det önskvärt att meddelandet lämnas in 9-12 månader före pensioneringsdagen så att både domkapitlet och församlingen i god tid kan inleda processen för att välja en ny tjänsteinnehavare.

Uppsägningstiden är 2 månader för kaplaner och kyrkoherdar.

Då en församlingspastor önskar få ett annat förordnande eller lämna sin tjänst bör denne anhålla om avbrytade av förordnandet eller lämna in meddelande om avgång. Uppsägingstiden är 14 dagar då förordnandet har varat i 0-5 år och 1 månad då förordnandet pågått i mer än 5 år.

Övriga prästtjänster

Prästtjänster kan förutom i församlingar finnas i samfälligheter, vid kyrkostyrelsen, försvarsmakten, väckelserörelser m.fl.

Om en präst blir vald eller anställd i en tjänst som uttryckligen är en prästtjänst, dvs. prästvigning är ett behörighetskrav för tjänsten bör prästen i fråga anhålla om ett tjänsteförordnande till tjänsten. Anhållan riktas till domkapitlet och anställningsbeslutet bifogas.

För att få verka som präst i en förening, sammanslutning eller liknande behövs tillstånd från Domkapitlet (KO 6:38)

 

Prövotid

Vid anställning i ett tjänsteförhållande kan bestämmas om en prövotid som räcker högst sex månader från det att tjänsteutövningen inleds. I ett tjänsteförhållande för viss tid kortare än ett år kan prövotiden vara högst hälften av tiden för tjänsteförhållandet. Domkapitlet beslutar om prövotiden för en församlingspastor i en församling.

Om en tjänsteinnehavare anställs i ett annat tjänsteförhållande hos en och samma arbetsgivare och hans eller hennes uppgift eller ställning ändras avsevärt och tjänste-innehavaren själv har sökt sig till det andra tjänsteförhållandet, kan arbetsgivaren bestämma att en prövotid ska iakttas i det nya tjänsteförhållandet.

Under prövotiden kan tjänsteförhållandet hävas av vardera parten så att det upphör omedelbart. Hävandet får inte ske på diskriminerande grunder eller grunder som i övrigt är ovidkommande med hänsyn till syftet med prövotiden.

Domkapitlet beslutar på eget eller arbetsgivarens initiativ om hävande under prövotiden av ett tjänsteförhållande för en präst i en prästtjänst eller en lektor i en lek-torstjänst. Domkapitlet ska behandla ärendet skyndsamt. Beslut om hävande kan fattas vid det sammanträde i domkapitlet som följer på att prövotiden löpt ut, om för-samlingen eller den kyrkliga samfälligheten inlett ärendet vid domkapitlet under prövotiden.

Bestämmelserna om prövotid gäller inte en tjänst som kyrkoherde, biskop, prästassessor, kontraktsprost eller ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli. (Kl 6:17)

Språkkrav för prästtjänster

Om inget annat har bestämts genom t.ex. en språkstadga gäller följande:

Kyrkoherde och prästtjänster i enspråkiga församlingar: utmärkta kunskaper i huvudspråket (svenska) och nöjaktiga kunskaper i det andra inhemska språket (finska).

Kyrkoherde och prästtjänster i tvåspråkiga församlingar: utmärkta kunskaper i huvudspråket (svenska) och goda kunskaper i det andra inhemska språket (finska).

Om språkkraven för kyrkoherde och prästtjänster i landsskapet Åland besluter Domkapitlet. Domkapitlet har beslutat att följande kyrkoherdetjänster inte har krav på formell kunskap i finska: Brändö-Kumlinge, Saltviks och Hammarlands församling.

Prästmatrikel

Domkapitlet upprätthåller en matrikel (finska nimikirja) över stiftets präster. Matrikeln är ett slags kyrkligt CV och i den sparas person – & kontaktuppgifter, lista över förordnande och tjänster, avbrott, förtroendeuppdrag, titlar, examina, kurser m.m. Alla uppgifter som förs in i matrikeln bör bestyrkas med intyg, betyg eller motsvarande.

 

Meddela om förändringar

För att uppgifterna ska vara korrekta är det viktigt att var och en meddelar domkapitlets notarie då förändringar sker; t.ex. ny adress. Röstlängder (i t.ex. biskopsval, assessorsval) görs utifrån matrikeln.

En präst hör till det prosteri till vilket arbetsförsamlingen hör. Om prästen inte är i församlingstjänst hör en präst till det prosteri hemadressen ligger i eller om adressen är belägen utanför stiftets gränser hör prästen till Domprosteriet.

Matrikelutdrag

Utdrag ur matrikeln, för t.ex. tjänsteansökningar, fås av domkapitlet. Kontakta notarien och meddela till vilket ändamål utdraget kommer att användas för.

Bokryggar