Om Borgå stift
Om stiftet
Borgå stift består av de församlingar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som har svenskspråkig majoritet. Således täcker stiftet inte ett geografiskt enhetligt område. Hit hör dessutom de riksomfattande Tyska församlingen samt Rikssvenska Olaus Petri församling. Stiftet har 45 församlingar (2023) som är sammanförda till 9 prosterier. Det sammanlagda medlemsantalet är ca 220 000 personer.
Ett stift är ett administrativt område inom kyrkan som leds av en biskop, ett domkapitel och ett stiftsfullmäktige. Domkapitlet övervakar församlingarna och prästerna i stiftet samt sköter förvaltnings- och personalfrågor. Biskopen leder domkapitlets och stiftets praktiska verksamhet. I frågor som rör verksamhet och ekonomi är stiftsfullmäktige det högsta beslutsfattande organet. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är indelad i nio stift.
Borgå stift skiljer sig från de andra stiften i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Det omfattar landets alla svenskspråkiga församlingar och de tvåspråkiga församlingar som har svensk majoritet, och är därför ett geografiskt vidsträckt stift. Även den Tyska ev. luth. församlingen i Finland och Rikssvenska Olaus Petri församlingen hör till stiftet.
- 1. Max von Bondsdorff 1923-1954
- 2. Georg Olof Rosenqvist 1954-1961
- 3. Karl-Erik Forsell 1961-1970
- 4. John Vikström 1970-1982
- 5. Erik Vikström 1983-2006
- 6. Gustav Björkstrand 2006-2009
- 7. Björn Vikström 2009-2019
- 8. Bo-Göran Åstrand 2019-
Prosterierna och församlingarna
Borgå stift har 9 prosterier och 45 församlingar år 2023.
Ett stift är indelat i prosterier enligt Domkapitlets beslut (KL 3:1). I prosteriet finns en kontraktsprost som välja bland kyrkoherdarna och kaplanerna i prosteriets församlingar. Prosteriet sköter bl.a. en del av förvaltningen och stöder på olika sätt församlingarna i prosteriet.
Till Domprosteriet hör följande församlingar:
Till Helsingfors prosteri hör:
Till Mellersta-Nylands prosteri hör:
Till Raseborgs prosteri hör:
Till Åbolands prosteri hör:
Till Närpes prosteri hör:
Till Korsholms prosteri hör:
Till Pedersöre prosteri hör:
Dessa kyrkliga samfälligheter underlyder Borgå stift:
- Hangö kyrkliga samfällighet
- Korsholms kyrkliga samfällighet
- Kristinestads kyrkliga samfällighet
- Pargas kyrkliga samfällighet
- Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet
- Raseborgs kyrkliga samfällighet
Många av stiftets församlingar hör till kyrkliga samfälligheter som underlyder något annat stift.
Borgå stifts historia
I augusti 1918 framfördes tanken på ett svenskt stift i Finland. Förslaget förkastades flera gånger i riksdagen innan man år 1922 med knapp majoritet beslöt att medel i stadsbudgeten för år 1923 skulle reserveras för ”inrättandet av ett huvudsakligen svenskt stift”. Således grundades Borgå stift den 1 december 1923.
Domkapitelshuset i Borgå
År 1723 blev Borgå stiftsstad för det östliga stiftet och därmed också gymnasiestad. Ett trähus för gymnasiet byggdes år 1728 på den plats där domkapitelshuset idag står.
Huset var dock illa byggt och 1749 ansågs det inte längre vara användbart. Dessutom krävdes större utrymmen. 1753 gavs en förordning enligt vilken man, i ett försök att höja nivån på byggandet, skulle bygga flera stenhus i riket. Så kom det sig att domkapitels- och gymnasiehuset som uppfördes 1758-59 blev det första stenhuset i Borgå, efter domkyrkan.
Domkapitelshuset har i århundraden ansetts vara ett viktigt nationellt minnesmärke. En av orsakerna till detta är att det både invändigt och utvändigt, långt bevarats i ursprungligt skick, trots många reparationer. Huset är byggt i en klassisk stil som tagit intryck av barocken.
Huset har spelat en viktig roll i Finlands historia. De första trettio åren efter uppförandet användes det som gymnasium och för konsistoriets behov. År 1789 bestämde Gustav III att huset skulle fungera som militärsjukhus under kriget. Samma funktion hade huset också under finska kriget då det var ryskt militärsjukhus och år 1813 då det fungerade som sjukhus för den tyska legionen som var stationerad i Borgå.
Den mest betydande händelse som ägt rum i huset är Borgå lantdag år 1809 då tsar Alexander I lade grunden för Finlands autonomi.
År 1815 flyttade gymnasiet till en ny byggnad eftersom huset ansågs vara för litet. Högre elementärskolan fungerade i stället i huset 1845-71. Under den tiden verkade domkapitlet inte heller i huset. Än idag används huset för det ändamål det ursprungligen var tänkt till, nämligen som domkapitelshus. Huset har genomgått flera omfattande renoveringar åren 1871, 1955 och 2005, men trots dessa bevarats i så gott som ursprungligt skick.
Domkapitlet i det nya stiftet inledde sin verksamhet den 1 december 1923. Det nya stiftet var svenskt och Borgå förblev fortsättningsvis stiftsstad och biskopssäte.
Domkapitlet
Domkapitlet sköter den kyrkliga förvaltningen och verksamheten i stiftet. Domkapitlet har fjorton anställda.
Kollegiet är domkapitlets beslutande organ och sammanträder 1-2 ggr/månad. De viktigaste besluten ingår i domkapitlets cirkulär och domkapitlets notiser.
Tryck här för att läsa mer om beslutsfattandet Tryck här för kontaktuppgifter till de anställda
