Domkapitlet.

Om Borgå stift

Om stiftet

Borgå stift består av de församlingar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som har svenskspråkig majoritet. Således täcker stiftet inte ett geografiskt enhetligt område. Hit hör dessutom de riksomfattande Tyska församlingen samt Rikssvenska Olaus Petri församling. Stiftet har 53 församlingar som är sammanförda till 9 prosterier. Det sammanlagda medlemsantalet är ca 240 000 personer.

Vad är ett stift?

Ett stift är ett administrativt område inom kyrkan som leds av en biskop, ett domkapitel och ett stiftsfullmäktige. Domkapitlet övervakar församlingarna och prästerna i stiftet samt sköter förvaltnings- och personalfrågor. Biskopen leder domkapitlets och stiftets praktiska verksamhet. I frågor som rör verksamhet och ekonomi är stiftsfullmäktige det högsta beslutsfattande organet. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är indelad i nio stift.

Ett svenskspråkigt stift

Borgå stift skiljer sig från de andra stiften i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Det omfattar landets alla svenskspråkiga församlingar och de tvåspråkiga församlingar som har svensk majoritet, och är därför ett geografiskt vidsträckt stift. Även den Tyska ev. luth. församlingen i Finland och Rikssvenska Olaus Petri församlingen hör till stiftet.

Biskoparna i Borgå stift

  1. 1. Max von Bondsdorff 1923-1954
  2. 2. Georg Olof Rosenqvist 1954-1961
  3. 3. Karl-Erik Forsell 1961-1970
  4. 4. John Vikström 1970-1982
  5. 5. Erik Vikström 1983-2006
  6. 6. Gustav björkstrand 2006-2009
  7. 7. Björn Vikström 2009-2019
  8. 8. Bo-Göran Åstrand 2019-
Borgå Stift.

Prosterierna och församlingarna

Borgå stift har 9 prosterier och 53 församlingar.

Ett stift är indelat i prosterier enligt Domkapitlets beslut (KL 3:1). I prosteriet finns en kontraktsprost som välja bland kyrkoherdarna och kaplanerna i prosteriets församlingar. Prosteriet sköter bl.a. en del av förvaltningen och stöder på olika sätt församlingarna i prosteriet.

Åbolands prosteri

Närpes prosteri

Kontraktsprostarna

Karta över Borgå stifts prosterier och församlingar.

Borgå stifts historia

I augusti 1918 framfördes tanken på ett svenskt stift i Finland. Förslaget förkastades flera gånger i riksdagen innan man år 1922 med knapp majoritet beslöt att medel i stadsbudgeten för år 1923 skulle reserveras för “inrättandet av ett huvudsakligen svenskt stift”. Således grundades Borgå stift den 1 december 1923.

Domkapitlet.

Domkapitelshuset i Borgå

År 1723 blev Borgå stiftsstad för det östliga stiftet och därmed också gymnasiestad. Ett trähus för gymnasiet byggdes år 1728 på den plats där domkapitelshuset idag står.

Huset var dock illa byggt och 1749 ansågs det inte längre vara användbart. Dessutom krävdes större utrymmen. 1753 gavs en förordning enligt vilken man, i ett försök att höja nivån på byggandet, skulle bygga flera stenhus i riket. Så kom det sig att domkapitels- och gymnasiehuset som uppfördes 1758-59 blev det första stenhuset i Borgå, efter domkyrkan.

Nationellt minnesmärke med olika funktioner under historiens gång

Domkapitelshuset har i århundraden ansetts vara ett viktigt nationellt minnesmärke. En av orsakerna till detta är att det både invändigt och utvändigt, långt bevarats i ursprungligt skick, trots många reparationer. Huset är byggt i en klassisk stil som tagit intryck av barocken.

Huset har spelat en viktig roll i Finlands historia. De första trettio åren efter uppförandet användes det som gymnasium och för konsistoriets behov. År 1789 bestämde Gustav III att huset skulle fungera som militärsjukhus under kriget. Samma funktion hade huset också under finska kriget då det var ryskt militärsjukhus och år 1813 då det fungerade som sjukhus för den tyska legionen som var stationerad i Borgå.

Den mest betydande händelse som ägt rum i huset är Borgå lantdag år 1809 då tsar Alexander I lade grunden för Finlands autonomi.

År 1815 flyttade gymnasiet till en ny byggnad eftersom huset ansågs vara för litet. Högre elementärskolan fungerade i stället i huset 1845-71. Under den tiden verkade domkapitlet inte heller i huset. Än idag används huset för det ändamål det ursprungligen var tänkt till, nämligen som domkapitelshus. Huset har genomgått flera omfattande renoveringar åren 1871, 1955 och 2005, men trots dessa bevarats i så gott som ursprungligt skick.

Borgå stift

Domkapitlet i det nya stiftet inledde sin verksamhet den 1 december 1923. Det nya stiftet var svenskt och Borgå förblev fortsättningsvis stiftsstad och biskopssäte.

Oljemålning föreställande Kejsar Alexander i Borgå domkyrka under Borgå lantdag.

Domkapitlet

Domkapitlet sköter den kyrkliga förvaltningen och verksamheten i stiftet. Domkapitlet har fjorton anställda.

Kollegiet är domkapitlets beslutande organ och sammanträder 1-2 ggr/månad. De viktigaste besluten ingår i domkapitlets cirkulär och domkapitlets notiser.

Tryck här för att läsa mer om beslutsfattandet Tryck här för kontaktuppgifter till de anställda

Gruppbild på personalen.

Besök i domkapitelshuset

Domkapitlet i Borgå stift är ett ämbetsverk beläget i domkapitelshuset i Gamla staden i Borgå. Huset har en betydande historia vilket syns i bl.a. interiören och konstverken i huset.

Enskilda samtal eller möten bör kommas överens om med berörda tjänstemän. Ämbetsverket är i öppet vardagar kl. 9-15 då det gäller ämbetsverkets funktioner och tjänster. Rundvandringar och grupper bör på förhand komma överens om besök i huset.

 

Grupper

Grupper som önskar besöka huset för att beskåda interiören, tavlorna och för en kort introduktion om ämbetsverket kan kontakta notarien (linus.strahlman@evl.fi) i god tid före det tilltänkta besöket (1-2 mån). Grupper tas emot i mån av möjlighet vardagar under tjänstetid.

Karta

Domkapitelshuset är beläget invid domkyrkan och biskopsgården i Gamla stan i Borgå. Gatorna i Gamla stan är smala vilket kan göra det utmanande att röra sig med stora fordon eller bussar. Under turistsäsong är det lättast att ta sig fram från norra sidan från Finnbyvägen eller Gamla Kungsvägen.

Besöksadress är: Gymnasiegränd 2. Ingång från gården.

Karta på Gamla stan i Borgå

Parkering

Enskilda besökare kan parkera på gården.

Fler parkeringsplatser för personbilar finns på:

  • Kyrkotorget
  • Domprostgården, Finnbyvägens och Prästgårdsgrändens korsning
  • Nedanför begravningsplatsen, längs Gamla Helsingforsvägen (bredvid kanonen)
  • I korsningen av Tunnbindarebacken och Östra Långgatan samt längs Östra Långgatan (från Tunnbindarebacken norrut)
  • Krämaregatans P-Plats
  • Längs Prästgatan, Borgströmsvägen, Tingsgårdsvägen, Brunsgatan
  • Norra ändan av Ågatan och längs med Ågatan

Bussar bör parkera på Kyrkotorget eller nedanför begravningsplatsen, längs Gamla Helsingforsvägen (bredvid kanonen)

Domkapitlet fotograferat utifrån i kvällssolen.