Diakoni

Diakoni och samhällsansvar hör ihop. De strävar båda efter en ansvarsfull livsstil och rättvisa strukturer i samhället.

Vi stöder dem som befinner sig i en utsatt livssituation.

• Vi stöder den som befinner sig i en utsatt livssituation att hitta och stärka sina egna resurser
• Vi hjälper mänskor att få det stöd och den service de behöver. Vi arbetar tillsammans med dem för att förbättra omständigheterna och servicen.
• Vi utvecklar och stärker den uppsökande, den upphittande och den inkluderande diakonins verksamhetsmodell.

Vi främjar en socialt och ekologiskt hållbar utveckling.

• Vi förbinder oss i vår verksamhet till att främja FN:s hållbara utvecklingsmål enligt Agenda 2030. (sidan öppnas i ny flik)
• Vi agerar rättvist och jämlikt, utan diskriminering och mobbning.
• Vi tar mänskans nöd på allvar, vi förmedlar kunskap om den och påverkar det politiska beslutsfattandet för att minska fattigdom och för att rätta till olägenheter i samhället.

Vi stärker det gemensamma agerandet.

• Vi stärker gemensamma verksamhetsmetoder som ger möjlighet för mänskor att agera och göra gott, upptäcka och stärka sina egna resurser samt uppleva meningsfullhet.
• Vi utrustar mänskor att fungera som inspiratörer och möjliggörare i frivilligarbetet samt i medborgerlig verksamhet.
• Vi stärker och bygger nya samarbeten med utbildningsanstalter, kommuner, landskap, organisationer, företag, statsförvaltning och med andra kyrkosamfund och religioner.

Kyrkans stöd i kris består av självständiga grupper. Varje grupp har en ledning som utsetts av en eller flera församlingar. Helst ska varje stift utse en person som koordinerar krisarbete. Hos Kyrkostyrelsen koordineras krisarbetet och Kyrkans stöd i kris av verksamhetsavdelningen. Koordinatorn har bland annat i uppgift att stödja nybildade grupper, sköta den riksomfattande informationen, underhålla krisarbetets webbsidor på Sacrista, sammanställa gruppernas verksamhetsinformation och statistik samt sköta samarbetet med de olika avdelningarna och enheterna vid Kyrkostyrelsen i krisberedskapsfrågor.

De lokala grupperna för i inledningsskedet förhandlingar på lokalplanet med nödcentralen, polisen, räddningsmyndigheterna, sjukvårdsdistrikten och andra instanser som ingår i det psykosociala stödet. Gruppen kommer överens med nödcentralen om hur gruppen larmas på ett ändamålsenligt sätt. De lokala grupperna förbinder sig till de gemensamt överenskomna SiK-principerna, som garanterar en gemensam praxis på riksplanet i vissa väsentliga frågor. Den som förbinder sig till principdokumentet får rätt att använda SiK-gruppernas gemensamma kännetecken, en grön väst för fältarbete.

Gruppen förbigår inte den lokala församlingens ledning i ärenden som gäller församlingens verksamhet, utan erbjuder stöd och hjälp i krissituationer. De församlingar som tillsammans bildar en SiK-grupp avtalar sinsemellan om gruppens gemensamma kostnader, exempelvis utbildning och inköp av västar. Vad gäller personalkostnaderna ansvarar varje församling för sina egna anställda i enlighet med gällande tjänste- och arbetskollektivavtal.

• SiK-gruppen larmas och inleder sin insats på begäran av räddningsmyndigheterna till exempel vid en storolycka. I sådana fall och även annars vid aktion på en olycksplats är SiK-organisationen en del av hela räddningsoperationen och underställd räddningsledningen. SiK-verksamheten utförs alltid i samverkan med lokalförsamlingen och andra aktörer.
• Larmet till en SiK-beredskapsgrupp kan komma direkt från lokalförsamlingen. En SiK-beredskapsgrupp kan anlitas som hjälp till exempel för att ordna kris- och sorgeandakter eller möta själavårdsbehov för stora mängder människor. I sådana fall fungerar SiK inte nödvändigtvis under räddningsledningen utan som en självständig grupp som bistår lokalförsamlingen.

1. Syftet med Kyrkans stöd i kris är att ge stöd vid storolyckor och omedelbart därefter.
2. En Stöd i kris-grupp består av anställda i kyrkan som å tjänstens vägnar deltar i SiK-verksamheten.
3. En SiK-arbetare lovar att som en länk i SiK-organisationen följa den uppgjorda arbetsfördelningen. SiK-arbetarna handlar på det sätt som situationen kräver underordnad den myndighet som leder räddningsoperationen och i samarbete med myndigheter och andra aktörer.
4. Informationen i SiK-organisationen sköts enbart av personer som särskilt tilldelats denna uppgift. En enskild SiK-arbetare har inte rätt att göra uttalanden till massmedierna och inte heller att spara eller skicka bilder eller annat material från olycksplatsen för offentlig spridning.
5. I verksamheten respekteras alla berörda och deras övertygelser. SiK-arbetaren ser också för egen del till att garantera integritetsskyddet för offren och deras anhöriga.
6. För SiK-arbetaren gäller tjänstens normala tystnadsplikt även i SiK-ärenden.
7. Arbetsgivaren är skyldig att upprätthålla SiK-arbetarens yrkesskicklighet. Arbetaren är skyldig att delta i utbildning och övningar som ordnas regelbundet. För att upprätthålla sin egen yrkesskicklighet och ork ska arbetaren vid behov också delta i arbetshandledning.

Cable har förverkligats på svenska i Borgå stift inom ramen för

• – projektet ”Där nöden är störst – diakoni på svenska i Helsingfors” 2016–2018.
• – projektet SEMPRE ”Social Empowerment in Rural Areas” 2016-2018.
• – inom personalutbildningen i Borgå stift 2017-2018.

I Borgå stift har Cable utvecklats för att förverkligas i församlingar och i samarbete med kommuner och/eller tredje sektorn

Varje människa har styrkor och förmågor som hon kan använda sig av för både sitt eget och för samfundets bästa.

• Cable är framgångsrikt där människans egen förmåga att verka är begränsad. Med hjälp av Cable upplever människor i utsatt läge att de kan påverka sina egna liv.
• Serviceanvändaren utvecklar genom empowerment ett aktivt medborgarskap med meningsfulla aktiviteter och utvecklar en känsla av tillhörighet och egenvärde.
• Cable stärker dem som deltar i grupphandledningen. Den ger människorna förmåga att styra sitt eget liv och att utmana maktstrukturer.

Cable är ett praktiskt verktyg för den professionella för att befullmäktiga deltagaren.

• Cable är ett etablerat arbetssätt. Cable stärker arbetstagaren genom ett förhållningssätt som gör kommunikationen mellan arbetstagaren och deltagaren mer jämlik.
• Frivilliga och förtroendevalda tar socialt ansvar, får meningsfulla aktiviteter och en känsla av tillhörighet.
• Personalen utvecklar en ny professionalitet med serviceanvändaren i fokus och ett diakonalt förhållningssätt.

Cable stärker samfundets förtroendestrukturer och utökar det gemensamma sociala kapitalet.

• Cable ger alla samfundets medlemmar – församlingsmedlemmen, arbetstagaren, den anhöriga och den frivilliga en likställd rätt och möjlighet att verka enligt egen förmåga och egna resurser i samarbete med andra. Cable leder till ett aktivt medborgarskap.
• Cable bygger samfund där människorna mår bättre och stärker sin självkänsla.

Sex grupptillfällen á 3,5-4 h beroende på deltagarantalet. Minst sex deltagare skall vara anmälda för att en grupp skall starta.

– Gruppen träffas varje vecka, på samma tid och plats, om möjligt.

– En återträff efter ca 3 månader för att följa upp hur gruppens förändringsprojekt förlöpt.

En gemensam måltid och kaffe är inkluderad i varje gruppträff. Måltiden och kaffet är en gemenskapsbyggande aktivitet som är viktig för grupprocessen och bemötandet av de enskilda gruppdeltagarna.

Cablemetodens fem faser

1. IN: Vem är jag? Vad är jag bra på?
2. OUT: Var hör jag hemma? Vilka gemenskaper tillhör jag?
3. EXPOSURE: Vad finns det för hinder och möjligheter som påverkar mitt välbefinnande?
4. ACTION: Hur kan jag själv fungera i vardagen för att övervinna problem?
5. CHANGE: Aktivitet, positiv förändring, empowerment, stärkt självkänsla och självbestämmande.

Den som deltagit i en Cable-grupp och varit medledare i en annan grupp kan få behörighet att själv fungera som Cable-handledare.

• Som Cable-handledare är det önskvärt att man regelbundet deltar i träffar för Cable-handledare som ordnas för att hålla ledarna uppdaterade och kunna utbyta erfarenheter med andra Cable-handledare.
• Det är också önskvärt att man ställer upp som Cable-handledare i andra församlingar för att ge vidare handledarkompetensen, förutsatt att arbetsgivaren ger dig möjlighet till det. Den mottagande församlingen bör bekosta de utgifter, förutom arbetstid, som detta arrangemang för med sig.

Allt material om Cablegrupper finns hos Domkapitlet i Borgå stift.

Vill du veta mera kontakta stiftssekreterare för församlingsdiakoni Cecilia Forsén cecilia.forsen@evl.fi, tfn 040 1425220.

Vi kommer att erbjuda möjlighet till vigning till diakonins ämbete och välsignelse av ungdomsarbetsledare till kyrklig tjänst i Borgå domkyrka. Du kan bli vigd/välsignad om du har din yrkesexamen klar och jobbar i en församling i Borgå stift. Vigning/välsignelse är alltså inte något som kommer automatiskt när du blir klar med studierna, du ska själv anhålla om det.

Biskopen önskar få din anhållan om vigning/välsignelse. Du får sända in en fritt formulerad anhållan. Sätt med en kopia av ditt slutbetyg från Novia eller DIAK. Du kan sända in din anhållan även om du inte har alla studieprestationer klara. Huvudsaken är att du har ditt slutbetyg när du blir vigd/välsignad. Bifoga också ett ämbetsbevis med uppgift om dop, konfirmation och medlemskap i kyrkan.

Anhållan ska sändas till: Biskopen i Borgå stift, Borgå Domkapitel, PB 30, 06101 Borgå eller borga.domkapitel@evl.fi

Biskopen önskar dessutom att du skriver en kort text med rubriken “En sådan diakon/ungdomsarbetsledare vill jag vara”.

Biskopen vill också samtala med var och en enskilt.

Inför vigningen/välsignelsen ordnas en ordinationsretreat på retreatgården Snoan. Retreaten är gratis, och du får reseersättning enligt billigaste färdmedel.

Tveka inte att ta kontakt om du undrar över något.

Byråsekreterare Linda Jordas svarar också på frågor, per e-post linda.jordas(at)evl.fi och per tfn 040 142 5218.

Under senaste år förnyades kärnkompetensen för kyrkans andliga arbetare. Du hittar dem här:  Kärnkompetens för tjänsteinnehavare inom diakoni

Kärnkompetensen beskriver det som är gemensamt för alla kyrkliga yrken men också det som är specifikt för t ex diakoner och diakonissor. Kompetensbeskrivningarna är verktyg som församlingarna kan använda för att precisera och utveckla innehållet i de anställdas befattningsbeskrivningar och för att kartlägga personalens kompetens samt göra utbildningsplaner.

Beskrivningarna är också till hjälp i utvecklingen av såväl den examensinriktade utbildningen som fortbildningen, och när du själv evaluerar din professionalitet och kompetens.