Allmoge båt seglar över fjärden.

Diakoni

Ljusstaken i Kyrkslätts kyrka.

Diakoni

En kristen rör sig mellan förtöjningen i församlingen och aktiviteten i världen. Gudstjänsten är kyrkans hjärta och diakonin dess lunga. Kristi pulsslag slår i orden för dig utgiven, för dig utgjutet. Kyrkans liv syresätts av omsorgen om andra och varandra. Allt är som en rörelse. Djupare in och längre ut.

Fredrik Modéus

Diakoni är vår grunduppgift

Diakoni hör till kyrkans grunduppgift. I kyrkolagen (KL 1 kap, 2 §) har evangelisk-lutherska kyrkan i Finland beskrivit de uppgifter den utför i samhället:

I enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan.

Kyrkoordningen (KO 4:3) preciserar diakonin på följande sätt:

Församlingen och dess medlemmar skall utföra diakoniverksamhet, vars syfte är att ge en sådan hjälp som betingas av kristlig kärlek, särskilt till dem vars nöd är störst och vilka inte får någon annan hjälp. Om verksamheten föreskrivs närmare i en instruktion för diakonin, som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.

Nära samhällsansvar

Diakoni och samhällsansvar hör ihop. De strävar båda efter en ansvarsfull livsstil och rättvisa strukturer i samhället.

Staty på uteliggare i Linköpings domkyrka.

Gemensamt Ansvar

Insamlingen Gemensamt Ansvar (Yhteisvastuu på finska) är en folkrörelse för kärlek till nästan och den evangelisk-lutherska kyrkans årliga storinsamling, som hjälper nödställda i Finland och u-länderna, oberoende av härkomst, religion eller politisk övertygelse.

Av intäkterna går 60 % genom Kyrkans Utlandshjälp till katastrofhjälp. Vidare används 20 % till hjälparbete som Kyrkans diakonifond och 20 % till hjälparbete som församlingarna utför.

Av varje donerad euro används cirka 80 % till hjälparbetet och resten till påverkansarbete, kommunikation, medelanskaffning samt den allmänna förvaltningen kring insamlingen.

Så här anhåller du om GA-bidrag.

Borgå domkapitel kan bevilja bidrag från Gemensamt Ansvar-medel till enskilda behövande upp till 2000 €. Anhållan görs av församlingens diakoniarbetare. Anhållan bör finnas på domkapitlet 14 arbetsdagar före domkapitlets sammanträde. Anhållan kan också skickas per e-post till domkapitlet.

Ärendena bereds av stiftssekreterare Cecilia Forsén, tfn 040 142 5220 och tf. stiftsdekan Robert Lemberg, tfn 040 142 5215.

Om behovet av bidrag överstiger 2000 euro är det möjligt att anhålla om bidrag från Kyrkans diakonifond.

OBS! Under 2021 kan församlingarna inte anhålla om GA-medel. Det finns andra möjligheter, för information, kontakta stiftssekreterare Cecilia Forsén, tfn 040 142 5220, cecilia.forsen(at)evl.fi.

Blankett för anhållan

Ett tomt kylskåp med öppen dörr.

Samtalstjänst

Samtalsavgiften är vanlig lokal- eller mobilsamtalsavgift.

Församlingarnas samtalstjänst svarar på svenska varje kväll kl. 20-23.

Du kan ringa samtalstjänsten om du har bekymmer som du vill prata med någon om. Tjänsten upprätthålls av den evangelisk-lutherska kyrkan.

Kaplan Sara Grönqvist är anställd som sakkunnig i själavård vid KCSA, kyrkans central för det svenska arbetet, 1.1.2019 – 31.12.2021 för att utveckla och koordinera arbetet inom kyrkans samtalstjänst.

Samtalstjänstens telefonnummer är 0400 22 11 90

Du kan läsa mera på Samtalstjänstens webbplats

En gammal tråd telefon monterad på väggen.

Ekonomi i vardagen

Hur kan jag hjälpa människor att få vardagsekonomin att fungera?

Vad gör vi när räkningarna väller in och pengarna inte räcker till?

Här finns material för hur du som professionell kan stöda människor med ekonomiska problem. Materialet är också för dig ifall du funderar på de här frågorna i ditt eget vardagsliv.

Här hittar du en modell för hur du kan jobba med de här frågorna i grupp. Här finns exempel på var hjälp finns att fås, budgetförslag för olika livsskeden och en hel del inspirationsmaterial.

Tre samlingar för att få rätsida på ekonomin

Tryck här Ekonomi i vardagen för att läsa Heidi Salminens text om ekonomi i vardagen.

Var kan man söka hjälp?

Ekonomisk hjälp 2021


Tryck här: Information om FPA:s förmåner och tjänster i mathjälpens matkassar

Tryck här: Ekonomiskt stöd till privatpersoner på Åland 

FPA telefonservice 020 692239 (på svenska, vardagar mellan 9-15)

Utkomststöd, via FPA, eller via socialkansliet på Åland.

Bostadsbidrag via FPA, uträknas på basen av inkomst och bostadens storlek (max/kvm). Kan räknas ut via FPA:s hemsida som du kan komma åt genom att trycka här: www.kela.fi


  • Skuldrådgivning via Folkhälsan på Åland rf
  • Skuldsanering och skuldrådgivning via Rättshjälpsbyrån
  • GA-medel via domkapitlet (inte år 2021)
  • Kyrkans diakonifond
  • Garantistiftelsen, www.takuusaatio.fi
  • Penno, www.penno.fi
  • Sipiläfonden, www.sipilasaatio.fi
  • Kotimaanapu, www.kotimaanapu.fi
  • Björlings minnesfond – för äldre mindre bemedlade med en bruttopension på max 1600 €. Kontakt tom@amlin.fi
  • Fyrk, www.fyrk.fi

Frivilligorganisationer:

Kontakta de lokala föreningarna!

  • Marthaförbundet,  www.martha.fi
  • Lions, www.lions.fi
  • Frejorna (kvinnlig loge av Lions)
  • Odd Fellow, www.oddfellow.fi
  • Rebeckalogen (kvinnlig loge av Odd Fellow)
  • Frimurarna, www.vapaamuurarit.fi
  • Lazarusordern
  • Inner wheel (stöder främst kvinnor och barn), www.innerwheel.fi

Inspirationsmaterial

Empati tar bort skammen som är förknippad med ekonomiska svårigheter

När vi alla tillsammans skapar en öppnare kultur kring att tala om pengar och ekonomiska svårigheter, förhindrar vi skammen och förebygger att besvärliga ekonomiska svårigheter uppstår, skriver utvecklingsplanerare Ella Niini, i projektet Min ekonomi.

Projektet Min ekonomi arrangerar förstahjälpskurser i ekonomihantering för professionella som arbetar med unga. En deltagares ord har etsat sig fast i minnet. ”När en ungdom kommer för att prata och drar fast dörren bakom sig så vet du att det handlar om pengar.” Det här illustrerar mycket väl den skam som ofta förknippas med ekonomiska ärenden.  Samtal om pengar och svårigheter med ekonomin för man bakom lyckta dörrar – om ens där.

Skam är en normal känsla som hör till det mänskliga livet. Skamkänslan är viktig. Den får oss att reflektera över våra gärningar på förhand och överväga våra handlingar. Å andra sidan kan överdriven skam också bli en börda i vårt liv. Om skammen är konstant så präglar den allt vi gör i livet oberoende om det finns en orsak till den eller inte. Universitetsforskare Karoliina Majamaa har intervjuat unga och skrivit om hur många som upplever stor skam att tala om ekonomiska problem och svårigheter. En ung beskrev sin situation så här: ”När man bodde ensam i den lilla ettan och räkningarna bara vällde in var det nog en så stor skam att överhuvudtaget berätta det för någon.”

Att dölja problemet är lättare än att lösa det.

Skam förknippas med hela mänskans självbild. Skam har också att göra med samhällets ogillande eller åtminstone individens antagande om ogillande. Ofta beskrivs skam som att man tappar ansiktet. När någon upplever skam är den bärande tanken hur det ser ut i andras ögon.

Hjärnan reagerar på stark skam på samma sätt som när mänskan är under fysisk attack. Skam utlöser ”slåss, frys eller fly” – reaktion på samma sätt som en plötslig fysisk attack. Skammen uppmuntrar oss att dölja fakta för oss själva när de är svåra att möta. En räkning som man inte har råd att betala gömmer man i det oöppnade kuvertet längst in i skrivbordslådan. Den egna känslan av skam kan man också få utlopp för genom att klandra andra. Anfall är bästa försvar.

Socialpsykolog Janne Viljamaa har skrivit om skam. Han tror att motkraften mot skam i vårt samhälle är empati. Med hjälp av empati kan mänskor hjälpa varandra att resa sig från sin skam. Alla har skäl att utveckla sin förmåga att känna empati. Särskilt för de som professionellt jobbar med att möta och hjälpa de som hamnat i ekonomiska svårigheter, är förmågan att möta dessa människor med empati avgörande. Ett svårt utgångsläge, att man som ung gjort felaktiga val, sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa…vem som helst kan hamna i ekonomiska svårigheter. Förmåga till empati hjälper en att se helheten i stället för enbart se situationen ur ett smalt perspektiv.

Ella Niini, utvecklingsplanerare, projektet Min ekonomi (ett samarbetsprojekt med bl.a. Garantistiftelsen)

Läs gärna också:

En euro i taget. En bok utgiven av Marthaförbundet, därifrån den också kan beställas för 12 euro.

Tryck här: Vanans makt av Anna Korkman-Lopes (Kyrkpressen 1/2021)

 

 

Kyrkans stöd i kris (SiK)

Kyrkans stöd i kris innebär att det finns en beredskapsgrupp för storolyckor bestående av församlingarnas tjänsteinnehavare som när de blir inkallade sköter SiK-uppgifter som tjänsteuppdrag. Kyrkans stöd i kris har som uppgift att ge olycksoffer och deras anhöriga psykosocialt stöd. Stödet kan utgöras av praktisk hjälp, närvaro och hjälp att möta ångest. Vid behov kan stöd också ges till personer som deltagit i räddningsoperationen. En viktig del av kyrkans stöd i kris är också att möta de andliga behoven, att ge möjlighet att samlas i kyrkan för att söka stillhet och bli tröstad av medmänniskors och Guds närvaro.

Organisation

Kyrkans stöd i kris består av självständiga grupper. Varje grupp har en ledning som utsetts av en eller flera församlingar. Helst ska varje stift utse en person som koordinerar krisarbete. Hos Kyrkostyrelsen koordineras krisarbetet och Kyrkans stöd i kris av verksamhetsavdelningen. Koordinatorn har bland annat i uppgift att stödja nybildade grupper, sköta den riksomfattande informationen, underhålla krisarbetets webbsidor på Sacrista, sammanställa gruppernas verksamhetsinformation och statistik samt sköta samarbetet med de olika avdelningarna och enheterna vid Kyrkostyrelsen i krisberedskapsfrågor.

De lokala grupperna för i inledningsskedet förhandlingar på lokalplanet med nödcentralen, polisen, räddningsmyndigheterna, sjukvårdsdistrikten och andra instanser som ingår i det psykosociala stödet. Gruppen kommer överens med nödcentralen om hur gruppen larmas på ett ändamålsenligt sätt. De lokala grupperna förbinder sig till de gemensamt överenskomna SiK-principerna, som garanterar en gemensam praxis på riksplanet i vissa väsentliga frågor. Den som förbinder sig till principdokumentet får rätt att använda SiK-gruppernas gemensamma kännetecken, en grön väst för fältarbete.

Gruppen förbigår inte den lokala församlingens ledning i ärenden som gäller församlingens verksamhet, utan erbjuder stöd och hjälp i krissituationer. De församlingar som tillsammans bildar en SiK-grupp avtalar sinsemellan om gruppens gemensamma kostnader, exempelvis utbildning och inköp av västar. Vad gäller personalkostnaderna ansvarar varje församling för sina egna anställda i enlighet med gällande tjänste- och arbetskollektivavtal.

Modeller för att larma en SiK-beredskapsgrupp

  • SiK-gruppen larmas och inleder sin insats på begäran av räddningsmyndigheterna till exempel vid en storolycka. I sådana fall och även annars vid aktion på en olycksplats är SiK-organisationen en del av hela räddningsoperationen och underställd räddningsledningen. SiK-verksamheten utförs alltid i samverkan med lokalförsamlingen och andra aktörer.
  • Larmet till en SiK-beredskapsgrupp kan komma direkt från lokalförsamlingen. En SiK-beredskapsgrupp kan anlitas som hjälp till exempel för att ordna kris- och sorgeandakter eller möta själavårdsbehov för stora mängder människor. I sådana fall fungerar SiK inte nödvändigtvis under räddningsledningen utan som en självständig grupp som bistår lokalförsamlingen.

Viktiga principer för SiK-arbetare

  1. Syftet med Kyrkans stöd i kris är att ge stöd vid storolyckor och omedelbart därefter.
  2. En Stöd i kris-grupp består av anställda i kyrkan som å tjänstens vägnar deltar i SiK-verksamheten.
  3. En SiK-arbetare lovar att som en länk i SiK-organisationen följa den uppgjorda arbetsfördelningen. SiK-arbetarna handlar på det sätt som situationen kräver underordnad den myndighet som leder räddningsoperationen och i samarbete med myndigheter och andra aktörer.
  4. Informationen i SiK-organisationen sköts enbart av personer som särskilt tilldelats denna uppgift. En enskild SiK-arbetare har inte rätt att göra uttalanden till massmedierna och inte heller att spara eller skicka bilder eller annat material från olycksplatsen för offentlig spridning.
  5. I verksamheten respekteras alla berörda och deras övertygelser. SiK-arbetaren ser också för egen del till att garantera integritetsskyddet för offren och deras anhöriga.
  6. För SiK-arbetaren gäller tjänstens normala tystnadsplikt även i SiK-ärenden.
  7. Arbetsgivaren är skyldig att upprätthålla SiK-arbetarens yrkesskicklighet. Arbetaren är skyldig att delta i utbildning och övningar som ordnas regelbundet. För att upprätthålla sin egen yrkesskicklighet och ork ska arbetaren vid behov också delta i arbetshandledning.
En röd väska med texten SOS.

Virve radiotelefoner

Kyrkans församlingar och samfälligheter har möjlighet att ta ibruk virve-radiotelefoner. Speciellt SiK/HeHu grupper kan vara väl betjänta av att använda dem.

 

Läs mer om virve telefoner genom att trycka här

Radiotelefon

CABLE - Community Action Based Learning for Empowerment

Cable är en pedagogisk process vars syfte är att leda till en positiv förändring i individens liv.

Cable har sina rötter i en kombination av befrielseteologi, Freires emancipatoriska pedagogik och i europeiskt samhällsarbete. Ur denna kombination föddes på 1990-talet den vuxenpedagogiska metoden Community Action Based Learning for Empowerment

Cable kom till Finland och till Helsingfors Diakonissanstalt som ett resultat av samarbetet mellan yrkeshögskolan DIAK och ett internationellt diakoninätverk.

Helsingfors Diakonissanstalt har utbildat både personal och kunder med hjälp av Cable allt sedan 2009 och senare utvecklat en egen version av metoden som lämpar sig för de egna behoven, kallad Kaapeli.

Cable i Borgå stift

Cable har förverkligats på svenska i Borgå stift inom ramen för

  • – projektet ”Där nöden är störst – diakoni på svenska i Helsingfors” 2016–2018.
  • – projektet SEMPRE ”Social Empowerment in Rural Areas” 2016-2018.
  • – inom personalutbildningen i Borgå stift 2017-2018.

I Borgå stift har Cable utvecklats för att förverkligas i församlingar och i samarbete med kommuner och/eller tredje sektorn

Om Cable för den enskilda

Varje människa har styrkor och förmågor som hon kan använda sig av för både sitt eget och för samfundets bästa.

  • Cable är framgångsrikt där människans egen förmåga att verka är begränsad. Med hjälp av Cable upplever människor i utsatt läge att de kan påverka sina egna liv.
  • Serviceanvändaren utvecklar genom empowerment ett aktivt medborgarskap med meningsfulla aktiviteter och utvecklar en känsla av tillhörighet och egenvärde.
  • Cable stärker dem som deltar i grupphandledningen. Den ger människorna förmåga att styra sitt eget liv och att utmana maktstrukturer.

Om Cable för den anställda

Cable är ett praktiskt verktyg för den professionella för att befullmäktiga deltagaren.

  • Cable är ett etablerat arbetssätt. Cable stärker arbetstagaren genom ett förhållningssätt som gör kommunikationen mellan arbetstagaren och deltagaren mer jämlik.
  • Frivilliga och förtroendevalda tar socialt ansvar, får meningsfulla aktiviteter och en känsla av tillhörighet.
  • Personalen utvecklar en ny professionalitet med serviceanvändaren i fokus och ett diakonalt förhållningssätt.

Om Cable för samfundet

Cable stärker samfundets förtroendestrukturer och utökar det gemensamma sociala kapitalet.

  • Cable ger alla samfundets medlemmar – församlingsmedlemmen, arbetstagaren, den anhöriga och den frivilliga en likställd rätt och möjlighet att verka enligt egen förmåga och egna resurser i samarbete med andra. Cable leder till ett aktivt medborgarskap.
  • Cable bygger samfund där människorna mår bättre och stärker sin självkänsla.

Hur fungerar det?

Sex grupptillfällen á 3,5-4 h beroende på deltagarantalet. Minst sex deltagare skall vara anmälda för att en grupp skall starta.

– Gruppen träffas varje vecka, på samma tid och plats, om möjligt.

– En återträff efter ca 3 månader för att följa upp hur gruppens förändringsprojekt förlöpt.

 

En gemensam måltid och kaffe är inkluderad i varje gruppträff. Måltiden och kaffet är en gemenskapsbyggande aktivitet som är viktig för grupprocessen och bemötandet av de enskilda gruppdeltagarna.

Cablemetodens fem faser

  1. IN: Vem är jag? Vad är jag bra på?
  2. OUT: Var hör jag hemma? Vilka gemenskaper tillhör jag?
  3. EXPOSURE: Vad finns det för hinder och möjligheter som påverkar mitt välbefinnande?
  4. ACTION: Hur kan jag själv fungera i vardagen för att övervinna problem?
  5. CHANGE: Aktivitet, positiv förändring, empowerment, stärkt självkänsla och självbestämmande.

Vem kan leda en Cable grupp?

Den som deltagit i en Cable-grupp och varit medledare i en annan grupp kan få behörighet att själv fungera som Cable-handledare.

  • Som Cable-handledare är det önskvärt att man regelbundet deltar i träffar för Cable-handledare som ordnas för att hålla ledarna uppdaterade och kunna utbyta erfarenheter med andra Cable-handledare.
  • Det är också önskvärt att man ställer upp som Cable-handledare i andra församlingar för att ge vidare handledarkompetensen, förutsatt att arbetsgivaren ger dig möjlighet till det. Den mottagande församlingen bör bekosta de utgifter, förutom arbetstid, som detta arrangemang för med sig.

Mer information

Allt material om Cablegrupper finns hos Domkapitlet i Borgå stift.

Vill du veta mera kontakta stiftssekreterare för församlingsdiakoni Cecilia Forsén cecilia.forsen@evl.fi, tfn 040 1425220.

Fingrar som bildar en stjärna.

Diakonvigning

Du som har fått en examen som diakon eller diakonissa kan anhålla om vigning till diakonins ämbete. En ungdomsarbetsledare kan anhålla om att bli välsignad till kyrkans tjänst.

Frågor kan riktas till stiftssekreterare för församlingsdiakoni Cecilia Forsén, per e-post cecilia.forsen(at)evl.fi eller mobil 040 142 5220.

Så här anhåller du

Vi kommer att erbjuda möjlighet till vigning till diakonins ämbete och välsignelse av ungdomsarbetsledare till kyrklig tjänst i Borgå domkyrka. Du kan bli vigd/välsignad om du har din yrkesexamen klar och jobbar i en församling i Borgå stift. Vigning/välsignelse är alltså inte något som kommer automatiskt när du blir klar med studierna, du ska själv anhålla om det.

Biskopen önskar få din anhållan om vigning/välsignelse. Du får sända in en fritt formulerad anhållan. Sätt med en kopia av ditt slutbetyg från Novia eller DIAK. Du kan sända in din anhållan även om du inte har alla studieprestationer klara. Huvudsaken är att du har ditt slutbetyg när du blir vigd/välsignad. Bifoga också ett ämbetsbevis med uppgift om dop, konfirmation och medlemskap i kyrkan.

Anhållan ska sändas till: Biskopen i Borgå stift, Borgå Domkapitel, PB 30, 06101 Borgå eller borga.domkapitel@evl.fi

Biskopen önskar dessutom att du skriver en kort text med rubriken “En sådan diakon/ungdomsarbetsledare vill jag vara”.

Biskopen vill också samtala med var och en enskilt.

Inför vigningen/välsignelsen ordnas en ordinationsretreat på retreatgården Snoan. Retreaten är gratis, och du får reseersättning enligt billigaste färdmedel.

Tveka inte att ta kontakt om du undrar över något.

Byråsekreterare Linda Jordas svarar också på frågor, per e-post linda.jordas(at)evl.fi och per tfn 040 142 5218.

Kärnkompetens för tjänsteinnehavare inom diakoni

Under senaste år förnyades kärnkompetensen för kyrkans andliga arbetare. Du hittar dem här:  Kärnkompetens för tjänsteinnehavare inom diakoni

Kärnkompetensen beskriver det som är gemensamt för alla kyrkliga yrken men också det som är specifikt för t ex diakoner och diakonissor. Kompetensbeskrivningarna är verktyg som församlingarna kan använda för att precisera och utveckla innehållet i de anställdas befattningsbeskrivningar och för att kartlägga personalens kompetens samt göra utbildningsplaner.

Beskrivningarna är också till hjälp i utvecklingen av såväl den examensinriktade utbildningen som fortbildningen, och när du själv evaluerar din professionalitet och kompetens.

Diakonivigning 10.10.2021

Nästa diakonivigning sker 10.10.2021. Anhållan om vigning ska vara hos biskopen senast 15.8.2021.

Ordinationsretreat ordnas 22-24.9.2021 på Retreatgården Snoan.

Tre diakoner i gröna ämbetsskjortor.

Utdelning av nattvard till en sjuk

Domkapitlet i Borgå stift har gett instruktioner om utdelande av nattvard till en sjuk av en till diakoniämbetet vigd person. Utgångspunkten för nattvardsfirandet är att nattvarden firas gemensamt i församlingens mässa. Men om det är omöjligt eller förenat med stora svårigheter för en församlingsmedlem att delta i den gemensamma nattvarden kan denne be att en enskild nattvardsgång hålls i dennes hem eller på annat lämpligt ställe. I första hand hålls en sådan nattvardsgång av en präst. Men om det av någon orsak inte är möjligt eller om den som önskar bli delaktig av nattvarden och är förhindrad att delta i det gemensamma firandet av nattvarden, begär det, kan en diakonissa/diakon dela ut nattvarden.

 

Läs instruktionen genom att trycka här

Oblatask, kalk och kanna i silver.

Direktiv för diakonin gällande Corona

Direktiv för diakonin under coronasmittan har samlats på en och samma sida.

Tryck här för att läsa direktiven för diakonin.

Domkapitlet har samlat information och direktiv gällande coronasmittan på en sidan.

Tryck här för att läsa domkapitlets direktiv.