En skogsdunge med tallskog och ett tunt lager snö

Diakoni

Ljusstaken i Kyrkslätts kyrka

En kristen rör sig mellan förtöjningen i församlingen och aktiviteten i världen. Gudstjänsten är kyrkans hjärta och diakonin dess lunga. Kristi pulsslag slår i orden för dig utgiven, för dig utgjutet. Kyrkans liv syresätts av omsorgen om andra och varandra. Allt är som en rörelse. Djupare in och längre ut.

Fredrik Modéus

Diakoni är vår grunduppgift

Diakoni hör till kyrkans grunduppgift. I kyrkolagen (KL 1 kap, 2 §) har evangelisk-lutherska kyrkan i Finland beskrivit de uppgifter den utför i samhället:

I enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan.

Kyrkoordningen (KO 4:3) preciserar diakonin på följande sätt:

Församlingen och dess medlemmar skall utföra diakoniverksamhet, vars syfte är att ge en sådan hjälp som betingas av kristlig kärlek, särskilt till dem vars nöd är störst och vilka inte får någon annan hjälp. Om verksamheten föreskrivs närmare i en instruktion för diakonin, som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.

Nära samhällsansvar

Diakoni och samhällsansvar hör ihop. De strävar båda efter en ansvarsfull livsstil och rättvisa strukturer i samhället.

Staty på uteliggare i Linköpings domkyrka

Gemensamt Ansvar

Insamlingen Gemensamt Ansvar (Yhteisvastuu på finska) är en folkrörelse för kärlek till nästan och den evangelisk-lutherska kyrkans årliga storinsamling, som hjälper nödställda i Finland och u-länderna, oberoende av härkomst, religion eller politisk övertygelse.

Av intäkterna går 60 % genom Kyrkans Utlandshjälp till katastrofhjälp. Vidare används 20 % till hjälparbete som Kyrkans diakonifond och 20 % till hjälparbete som församlingarna utför.

Av varje donerad euro används cirka 80 % till hjälparbetet och resten till påverkansarbete, kommunikation, medelanskaffning samt den allmänna förvaltningen kring insamlingen.

Så här anhåller du om GA-bidrag.

Borgå domkapitel kan bevilja bidrag från Gemensamt Ansvar-medel till enskilda behövande upp till 2000 €. Anhållan görs av församlingens diakoniarbetare. Anhållan bör finnas på domkapitlet 14 arbetsdagar före domkapitlets sammanträde. Anhållan kan också skickas per e-post till domkapitlet.

Ärendena bereds av stiftssekreterare Cecilia Forsén, tfn 040 142 5220 och stiftsdekan Magnus Riska, tfn 040 142 5215.

Om behovet av bidrag överstiger 2000 euro är det möjligt att anhålla om bidrag från Kyrkans diakonifond.

Blankett för anhållan

Ett tomt kylskåp med öppen dörr

Samtalstjänst

Samtalsavgiften är vanlig lokal- eller mobilsamtalsavgift.

Församlingarnas samtalstjänst svarar på svenska varje kväll kl. 20-23.

Du kan ringa samtalstjänsten om du har bekymmer som du vill prata med någon om. Tjänsten upprätthålls av den evangelisk-lutherska kyrkan.

Kaplan Sara Grönqvist är anställd som sakkunnig i själavård vid KCSA, kyrkans central för det svenska arbetet, 1.1.2019 – 31.12.2021 för att utveckla och koordinera arbetet inom kyrkans samtalstjänst.

Samtalstjänstens telefonnummer är 0400 22 11 90

Du kan läsa mera på Samtalstjänstens webbplats

En gammal tråd telefon monterad på väggen

Kyrkans stöd i kris (SiK)

Kyrkans stöd i kris innebär att det finns en beredskapsgrupp för storolyckor bestående av församlingarnas tjänsteinnehavare som när de blir inkallade sköter SiK-uppgifter som tjänsteuppdrag. Kyrkans stöd i kris har som uppgift att ge olycksoffer och deras anhöriga psykosocialt stöd. Stödet kan utgöras av praktisk hjälp, närvaro och hjälp att möta ångest. Vid behov kan stöd också ges till personer som deltagit i räddningsoperationen. En viktig del av kyrkans stöd i kris är också att möta de andliga behoven, att ge möjlighet att samlas i kyrkan för att söka stillhet och bli tröstad av medmänniskors och Guds närvaro.

Organisation

Kyrkans stöd i kris består av självständiga grupper. Varje grupp har en ledning som utsetts av en eller flera församlingar. Helst ska varje stift utse en person som koordinerar krisarbete. Hos Kyrkostyrelsen koordineras krisarbetet och Kyrkans stöd i kris av verksamhetsavdelningen. Koordinatorn har bland annat i uppgift att stödja nybildade grupper, sköta den riksomfattande informationen, underhålla krisarbetets webbsidor på Sacrista, sammanställa gruppernas verksamhetsinformation och statistik samt sköta samarbetet med de olika avdelningarna och enheterna vid Kyrkostyrelsen i krisberedskapsfrågor.

De lokala grupperna för i inledningsskedet förhandlingar på lokalplanet med nödcentralen, polisen, räddningsmyndigheterna, sjukvårdsdistrikten och andra instanser som ingår i det psykosociala stödet. Gruppen kommer överens med nödcentralen om hur gruppen larmas på ett ändamålsenligt sätt. De lokala grupperna förbinder sig till de gemensamt överenskomna SiK-principerna, som garanterar en gemensam praxis på riksplanet i vissa väsentliga frågor. Den som förbinder sig till principdokumentet får rätt att använda SiK-gruppernas gemensamma kännetecken, en grön väst för fältarbete.

Gruppen förbigår inte den lokala församlingens ledning i ärenden som gäller församlingens verksamhet, utan erbjuder stöd och hjälp i krissituationer. De församlingar som tillsammans bildar en SiK-grupp avtalar sinsemellan om gruppens gemensamma kostnader, exempelvis utbildning och inköp av västar. Vad gäller personalkostnaderna ansvarar varje församling för sina egna anställda i enlighet med gällande tjänste- och arbetskollektivavtal.

Modeller för att larma en SiK-beredskapsgrupp

  • SiK-gruppen larmas och inleder sin insats på begäran av räddningsmyndigheterna till exemepel vid en storolycka. I sådana fall och även annars vid aktion på en olycksplats är SiK-organisationen en del av hela räddningsoperationen och underställd räddningsledningen. SiK-verksamheten utförs alltid i samverkan med lokalförsamlingen och andra aktörer.
  • Larmet till en SiK-beredskapsgrupp kan komma direkt från lokalförsamlingen. En SiK-beredskapsgrupp kan anlitas som hjälp till exempel för att ordna kris- och sorgeandakter eller möta själavårdsbehov för stora mängder människor. I sådana fall fungerar SiK inte nödvändigtvis under räddningsledningen utan som en självständig grupp som bistår lokalförsamlingen.

Viktiga principer för SiK-arbetare

  1. Syftet med Kyrkans stöd i kris är att ge stöd vid storolyckor och omedelbart därefter.
  2. En Stöd i kris-grupp består av anställda i kyrkan som å tjänstens vägnar deltar i SiK-verksamheten.
  3. En SiK-arbetare lovar att som en länk i SiK-organisationen följa den uppgjorda arbetsfördelningen. SiK-arbetarna handlar på det sätt som situationen kräver underordnad den myndighet som leder räddningsoperationen och i samarbete med myndigheter och andra aktörer.
  4. Informationen i SiK-organisationen sköts enbart av personer som särskilt tilldelats denna uppgift. En enskild SiK-arbetare har inte rätt att göra uttalanden till massmedierna och inte heller att spara eller skicka bilder eller annat material från olycksplatsen för offentlig spridning.
  5. I verksamheten respekteras alla berörda och deras övertygelser. SiK-arbetaren ser också för egen del till att garantera integritetsskyddet för offren och deras anhöriga.
  6. För SiK-arbetaren gäller tjänstens normala tystnadsplikt även i SiK-ärenden.
  7. Arbetsgivaren är skyldig att upprätthålla SiK-arbetarens yrkesskicklighet. Arbetaren är skyldig att delta i utbildning och övningar som ordnas regelbundet. För att upprätthålla sin egen yrkesskicklighet och ork ska arbetaren vid behov också delta i arbetshandledning.
En röd väska med texten SOS

CABLE - Community Action Based Learning for Empowerment

Cable är en pedagogisk process vars syfte är att leda till en positiv förändring i individens liv.

Cable har sina rötter i en kombination av befrielseteologi, Freires emancipatoriska pedagogik och i europeiskt samhällsarbete. Ur denna kombination föddes på 1990-talet den vuxenpedagogiska metoden Community Action Based Learning for Empowerment

Cable kom till Finland och till Helsingfors Diakonissanstalt som ett resultat av samarbetet mellan yrkeshögskolan DIAK och ett internationellt diakoninätverk.

Helsingfors Diakonissanstalt har utbildat både personal och kunder med hjälp av Cable allt sedan 2009 och senare utvecklat en egen version av metoden som lämpar sig för de egna behoven, kallad Kaapeli.

Cable i Borgå stift

Cable har förverkligats på svenska i Borgå stift inom ramen för

  • – projektet ”Där nöden är störst – diakoni på svenska i Helsingfors” 2016–2018.
  • – projektet SEMPRE ”Social Empowerment in Rural Areas” 2016-2018.
  • – inom personalutbildningen i Borgå stift 2017-2018.

I Borgå stift har Cable utvecklats för att förverkligas i församlingar och i samarbete med kommuner och/eller tredje sektorn

Om Cable för den enskilda

Varje människa har styrkor och förmågor som hon kan använda sig av för både sitt eget och för samfundets bästa.

  • Cable är framgångsrikt där människans egen förmåga att verka är begränsad. Med hjälp av Cable upplever människor i utsatt läge att de kan påverka sina egna liv.
  • Serviceanvändaren utvecklar genom empowerment ett aktivt medborgarskap med meningsfulla aktiviteter och utvecklar en känsla av tillhörighet och egenvärde.
  • Cable stärker dem som deltar i grupphandledningen. Den ger människorna förmåga att styra sitt eget liv och att utmana maktstrukturer

Om Cable för den anställda

Cable är ett praktiskt verktyg för den professionella för att befullmäktiga deltagaren.

  • Cable är ett etablerat arbetssätt. Cable stärker arbetstagaren genom ett förhållningssätt som gör kommunikationen mellan arbetstagaren och deltagaren mer jämlik.
  • Frivilliga och förtroendevalda tar socialt ansvar, får meningsfulla aktiviteter och en känsla av tillhörighet.
  • Personalen utvecklar en ny professionalitet med serviceanvändaren i fokus och ett diakonalt förhållningssätt.

Om Cable för samfundet

Cable stärker samfundets förtroendestrukturer och utökar det gemensamma sociala kapitalet.

  • Cable ger alla samfundets medlemmar – församlingsmedlemmen, arbetstagaren, den anhöriga och den frivilliga en likställd rätt och möjlighet att verka enligt egen förmåga och egna resurser i samarbete med andra. Cable leder till ett aktivt medborgarskap.
  • Cable bygger samfund där människorna mår bättre och stärker sin självkänsla.

Hur fungerar det?

Sex grupptillfällen á 3,5-4 h beroende på deltagarantalet. Minst sex deltagare skall vara anmälda för att en grupp skall starta.

– Gruppen träffas varje vecka, på samma tid och plats, om möjligt.

– En återträff efter ca 3 månader för att följa upp hur gruppens förändringsprojekt förlöpt.

 

En gemensam måltid och kaffe är inkluderad i varje gruppträff. Måltiden och kaffet är en gemenskapsbyggande aktivitet som är viktig för grupprocessen och bemötandet av de enskilda gruppdeltagarna.

Cablemetodens fem faser

  1. IN: Vem är jag? Vad är jag bra på?
  2. OUT: Var hör jag hemma? Vilka gemenskaper tillhör jag?
  3. EXPOSURE: Vad finns det för hinder och möjligheter som påverkar mitt välbefinnande?
  4. ACTION: Hur kan jag själv fungera i vardagen för att övervinna problem?
  5. CHANGE: Aktivitet, positiv förändring, empowerment, stärkt självkänsla och självbestämmande

Vem kan leda en Cable grupp?

Den som deltagit i en Cable-grupp och varit medledare i en annan grupp kan få behörighet att själv fungera som Cable-handledare.

  • Som Cable-handledare är det önskvärt att man regelbundet deltar i träffar för Cable-handledare som ordnas för att hålla ledarna uppdaterade och kunna utbyta erfarenheter med andra Cable-handledare.
  • Det är också önskvärt att man ställer upp som Cable-handledare i andra församlingar för att ge vidare handledarkompetensen, förutsatt att arbetsgivaren ger dig möjlighet till det. Den mottagande församlingen bör bekosta de utgifter, förutom arbetstid, som detta arrangemang för med sig.

Mer informatio

Allt material om Cablegrupper finns hos Domkapitlet i Borgå stift.

Vill du veta mera kontakta stiftssekreterare för församlingsdiakoni Cecilia Forsén cecilia.forsen@evl.fi, tfn 040 1425220.

Fingrar som bildar en stjärna