4. Kyrkans tro, bekännelse och ekumenik (6 sp)

Biskop Bo-Göran Åstrand

Målsättning

Att fördjupa sin kunskap och förståelse i den kristna tron från en ekumenisk synvinkel.
Att lära känna den evangelisk-lutherska kyrkans i Finland bekännelseskrifter och deras teologi samt lära sig tillämpa bekännelseskrifternas teologi i utövandet av prästämbetet.
Att processa kyrkans tro i förhållande till prästarbetet i olika kulturomgivningar.
Att klara av att fungera som förmedlare samt uttolkare av kyrkans tro i olika situationer.
Att erhålla färdighet att möta olika religiösa frågeställningar samt kompetens till ekumeniskt samarbete.

Studiernas innehåll

Studiehelhetens tyngdpunktsområden:

Den kristna trons innehållsfrågor som prästen möter i sitt arbete.
Bekännelseskrifternas tillkomsthistoria och huvuddragen i bekännelseskrifternas teologi.
Aktuella ekumeniska frågor och teologiska tolkningsmodeller samt mötet med religionskritik.

Struktur på studierna

Nedan presenteras hur studierna är uppbyggda.

Alternativ för närstudieperiod (A)

Närstudieperioden på Lärkkulla (A, 2+3 dagar) består av följande delar:

Orienterande uppgifter

Formulera en andlig portfolio.
Analysera prästens arbete samt arbetsomgivning tillsammans med kolleger.
Att samla in teologiska frågeställningar som uppstått via berättelsen och samtalet med kolleger.
Individuell studieplan för studiehelheten.
Orienterande litteratur och preliminär bearbetning av frågeställningarna: Augsburgska bekännelsen, Lilla och Stora katekesen, Katekesen (1999) samt två vetenskapligt aktuella verk, 1) den lutherska bekännelsen och 2) (post)modern teologi.

Första närstudieperioden (2 dagar)

insamlande av teologiska frågeställningar och bearbetning samt beslut om vilka tema som prioriteras under studiehelheten
genomgång av metoder för den systematiska teologin, lära och etik, tro och kärlek i vår kyrka
introduktion till bekännelsetexterna och resultaten av det ekumeniska samarbetet: med beaktande av gruppens frågeställningar och prästens arbetsomgivning

Uppgifter mellan närstudieperioderna

(1,2 samt 3a/3b). Beskrivning av studierna i inlärningsdagboken.

1) Fördjupande av den lutherska teologin: deltagaren behandlar ett tema från studiehelheten.
2) Kontextuell övning: deltagaren väljer en viss sociokulturell kontext i sin församling och är i växelverkan med områdets medlemmar. Det teologiska temat för kontakterna väljer man själv – frågeställningen går ut på hur temat förstås och upplevs som meningsfullt.
3a) Ekumenisk dialog: Deltagaren väljer en ur ekumenisk synvinkel intressant teologisk frågeställning, bekantar sig med aktuell litteratur samt för dialog med en representant för annan kristen kyrka om likheter och olikheter.
3b) Dialogen mellan tro och vetenskap: deltagaren fördjupar sig med hjälp av litteratur i den senaste tidens samtal mellan tro och vetenskap samt i den moderna nyateismen. Vidare för deltagaren en respektfylld och intellektuellt utmanande dialog, som även fördjupar den egna tron.

Andra närstudieperioden (3 dagar)

Genomgång av uppgifter: Den studerande delar med sig av det hen lärt sig. En dialogisk process fortsätter, så att förståelsen för teologiska temata fördjupas inom ramen för den lutherska teologin och prästens vardag.
Reflektion och utvärdering i smågrupper där ledaren också är med.

Inlärningsprocessens avslutande uppgifter med skriftlig återkoppling

Självreflektion i inlärningsdagboken om hur målen uppnåtts – det inlärda införs i de teologiska memoarerna.
Essä: Hur det teologiska tänkandets utveckling påverkar arbetet som präst.

Tyngdpunkter:

Studiehelheten siktar på en inlärningsprocess där följande faktorer torde mötas: 1) deltagarens teologiska/andliga memoarer 2) kyrkans verksamhetsomgivning 3) den lutherska bekännelsen som en del av en vidare ekumenisk tradition.
Studiehelheten präglas av mångfald samt ett arbetslivsorienterat utgångsläge.

Exempel på litteratur:

Valda avsnitt ur Svenska kyrkans bekännelseskrifter
Grane: Vision och verklighet. En bok om Martin Luther, 1994, 303 s.
B. Hägglund: Arvet från reformationen, Församlingsförlaget, 2002, 158 s.
P. Svensson: Dr. Luther & Mr Hyde, Cordia 2008, 261 s.
Kärkkäinen (toim.): Johdatus Lutherin teologiaan, Kirjapaja 2002, 344 s.
Modéus: Om församlingsbygge och kyrkans identitet, Verbum 2005, 261 s.
T. Karttunen: Armo avaa yhteyden. Suomen ev.-lut. kirkon julkaisuja.
T. Karttunen: Mitä on luterilaisuus – kirkko, teologia ja yhteiskunta. Kirkon tutkimuskeskuksen verkkojulkaisuja.

Om litteraturen avtalas med tentatorn.

Alternativ för distansstudier (B)

Distansstudiernas innehåll presenteras nedan. Den som vill utföra kursen på distans kontaktar först ansvarig assessor.

Skriftlig uppgift 1: Kyrkans lära i prästens arbete

Fundera på vilka frågor i vår kyrkas bekännelse och lära som du tycker är speciellt knepiga att behandla i t.ex. predikningar och konfirmandundervisningen. Uppgiften är minst 3 000 tecken lång inklusive blanksteg.

Skriftlig uppgift 2: Ekumeniken i Finland

Titta på intervjuerna med baptistpastor Jani Edström och den ortodoxa prästen fader Heikki Huttunen, som båda har verkat som generalsekreterare för det ekumeniska rådet i Finland. Ifall du skulle få träffa dem båda – vilka frågeställningar skulle du ta upp med dem? Spegla gärna dina tankar via litteraturen. Uppgiftens längd är minst 2 000 tecken med blanksteg. Sänd båda uppgifterna per e-post till biskop Bo-Göran Åstrand.

Se intervjun med Jani Edström (öppnas i nytt fönster)
Se intervjun med Heikki Huttunen (öppnas i nytt fönster)

Fortsättning

Studierna fortsätter med följande delar.

Filmade intervjuer och lokal ekumenik

Nedan finns fem länkar till intervjuer med personer som i olika uppgifter i vår kyrka har varit engagerade i ekumeniskt arbete. De intervjuade är tidigare ärkebiskopen John Vikström, de tidigare biskoparna Eero Huovinen och Erik Vikström, tidigare ecklesiastikrådet Risto Cantell och biskop Irja Askola. Bekanta dig med intervjuerna, och skapa dig en överblick över ekumeniken i vår kyrka från 1970-talet till vår tid. Bekanta dig med lokal ekumenik på din egen församlings närområde, och diskutera med andra samfunds representanter hur läran utformas inom deras samfund, och vad de ser som målet och medlen för ökad ekumenik. Finns det på lokalplanet gemensam gudstjänst/bön, gemensam tjänst i lokalsamhället och någon form av teologiska samtal? Reflektera över detta skriftligt i en uppsats på 5 000 tecken (inklusive mellanslag). Sänd uppsatsen till Bo-Göran Åstrand.

Se intervjun med John Vikström
Se intervjun med Eero Huovinen
Se intervjun med Erik Vikström
Se intervjun med Risto Cantell
Se intervjun med Irja Askola

Din egen katekesförklaring

Du får välja ett bud och en bön ur Fader vår. Jämför hur de förklaras i Luther Lilla och Stora katekes samt i vår kyrkas nuvarande katekes.

Vilka tyngdpunktsförskjutningar inträffar; vad försvinner och vad läggs till? Märks det att förklaringarna är riktade till läsare i olika tidsperioder? Skriv ner dina iakttagelser.
Skriv en egen förklaring av uttrycken för vår tid, och motivera ditt val av formuleringar.

Avslutande uppgift

Skriv en essä (minst 10 000 tecken med blanksteg) där du reflekterar över vad du har lärt dig under studiehelheten, och hur det kan tillämpas i ditt arbete som präst. Skicka in den till biskop Bo-Göran Åstrand per e-post.

Litteratur

Carl Axel Aurelius: Hjärtpunkten eller alternativt
Leif Erikson: Enhet, men till vilket pris. Observera! Aurelius/Eriksons böcker är kommentarer till Augsburgska bekännelsen, så läs parallellt!).
Cristina Grenholm: Vår tro som min
Jonas Jonson: Ekumenik på världens villkor
Rättfärdiggörelsen i kyrkans liv (Kap 1-3 + Kap 5; titta gärna på något enskilt tema i kapitel 4)
Artiklar ur Signum 6/2015 om katolsk läroutveckling (de omgiftas rätt till nattvard i den katolska kyrkan).

Böckerna finns i tre-fyra exemplar på domkapitlet. Artiklarna finns i kopierad form. Hör dig för vid domkapitlet. Om litteraturen överenskommes med tentatorn.

Kontaktuppgifter

Bo-Göran Åstrand: bo-goran.astrand(a)evl.fi