Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf

Mål

Studeranden

• förstår Bibelns grundläggande betydelse för kyrkan och som kraftkälla för var och en
• motiveras att läsa Bibeln på grundspråken och utveckla sin bibelkunskap
• fördjupar sig i den moderna bibelforskningen för att kunna tillämpa kunskapen vid förkunnelse och undervisning
• kan pröva olika bibeltolkningar samt betrakta sig själv som hermeneut

Innehåll

Studiehelhetens tyngdpunkt består av följande delar:

• gammaltestamentlig och nytestamentlig teologi samt Bibelns tidshistoria
• bibelforskningens centrala frågeställningar med hjälp av litteratur
• bibelteologins och förkunnelsens växelverkan i den kyrkliga verksamhetsomgivningen
• analys av egen bibelsyn och – användning som en del av prästens vardag
• tillämpning av bibelteologiska frågeställningar i samband med predikoförberedelser

Struktur:

Alternativ för närstudieperiod på Lärkkulla (A, 3+2 dagar) innehåller följande delar:

1. Orienterande uppgifter: inledning av bibelteologisk dagbok: individuell studieplan, orienterande essé med hjälp av litteratur, dagboksstart för bibelläsning
2. Första närstudieperioden (3 dagar)
3. Distansstudieperiod: arbetet med bibelteologisk dagbok fortsätter: bibelläsningsdag-boken, textanalys av predikotext
4. Andra närstudieperioden (2 dagar)
5. Avslutning: utvärdering av studiehelheten och de uppställda målen, personlig vision för framtiden

Alternativ för distansstudier (B) innehåller följande delar:

1. Orienterande uppgifter: inledning av bibelteologisk dagbok: individuell studieplan, orienterande essé, överenskommelse angående litteratur med ansvarig lärare, dagboksstart för bibelläsning
2. Distansstudieperiod: arbetet med bibelteologisk dagbok fortsätter: bibelläsningsdag-boken, reflekterande esséer på basen av litteraturen, textanalyser av GT och NT predikotexter, av texter som ingår i handboken för kyrkliga förrättningar samt förberedelse av bibelundervisning
3. Distansdeltagarnas inbördes kontakt: via webbplattform (senare, 2018 in spe)
4. Avslutningsdiskussion: utvärdering av studiehelheten och de uppställda målen, personlig vision för framtiden

Tyngdpunkter:

• Studiehelheten består av en process där det centrala handlar om teologisk reflektion och självvärdering. Studeranden funderar på sin relation till Bibeln, dess användning och tolkning. Via dagboken noteras områden av intresse, smärtpunkter, starka sidor samt utmaningar.
• En annan viktig dimension i processandet av Bibelns betydelse: ett närkontextuellt och ur ett vidare universalkyrkligt perspektiv
• Reflektion över bibelanvändning i kyrkligt arbete – å ena sidan i förkunnelsesituation, å andra sidan ur ett själavårdande, medvandrarperspektiv
• Som ett led i fördjupandet av bibelkunskapen genomläses NT i sin helhet samt valda delar av GT
• Kyrkoårets bibeltexter betraktas med stöd av exegetisk-hermeneutisk litteratur

Exempel på litteratur:

• Kronholm: De tio orden, 1992, 273 s.
• K-J. Illman: Judendomen i ljuset av dess högtider, 1994, 217 s.
• H. Fagerberg- R. Kieffer: Skatten i lerkärl, 1990, 168 s.
• Red. M. Hytönen: Bibeln och kyrkans tro idag, KFC 2004, 236 s.
• G. von Rad: Old Testament Theology, Vol. 1, 1957/1975, 457 s.
• W.G. Kümmel: Theology of New Testament, 1972, 333 s.
• Björn Vikström: Mer än ord. Trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Fontana Media 2014. 153 s.
• Svante Lundgren: Jesus med judiska ögon. Artos & Norma Bokförlag 2014, 170 s.
• Bornkamm: Jesus of Nazareth, 1960/1973, 232 s.
• E. P. Sanders: Paul, 1991,130 s.
• K. Stendahl: Paulus bland judar och hedningar, 1976, 168 s.
• G. Fee & D. Stuart: Att läsa och förstå Bibeln – en handbok. Libris 1997, 271 s.

Om litteraturen överenskommes med tentatorn.