Högre pastoralexamen

Högre pastoralexamen ingår i behörighetskraven för vissa uppgifter och tjänster inom kyrkan. Domprosten och stiftsdekanen samt prästassessorerna i domkapitlet bör ha avlagt denna examen.

Högre pastoralexamen har som mål att ge djupare insikter i teologi och tillämpningen av teologin i kyrkans verksamhet, i utövningen av ledarskap inom kyrkan samt i kyrkans förvaltning och kyrkans ordning.

För den som avser att avlägga högre pastoralexamen hänvisas till biskopsmötets beslut som ingår i KFS 106 och som trädde i kraft 1.1.2008 samt till domkapitlets tillämpningsdirektiv . Det är att rekommendera att den som önskar avlägga högre pastoralexamen enligt den nya modellen skall ha deltagit i Kyrkans ledarskapsutbildning (Kirjo II). Stiftsdekanen fungerar som koordinator för högre pastoralexamen. Den som önskar avlägga denna examen bör därför kontakta stiftsdekan Magnus Riska , tfn 040 142 5215 eller per e-post och skicka in en fritt formulerad ansökan jämte studieplan till honom under adress: Domkapitlet i Borgå stift, PB 30, 06101 Borgå.

 

Tillämpningsdirektiv för högre pastoralexamen i Borgå stift

Biskopsmötet har vid sin session 13 februari 2007 utfärdat beslut om avläggande av högre pastoralexamen. Domkapitlet kompletterar detta beslut med följande tillämpningsdirektiv. 

1. Målsättning och innehåll

Högre pastoralexamen omfattar 80 sp. Den har som mål att ge djupa insikter i:

- teologin och tillämpningen av teologin i kyrkans verksamhet

- i utövning av ledarskap inom kyrkan samt

- i kyrkans förvaltning och kyrkans ordning

Högre pastoralexamen är till sin karaktär uppgiftsbaserad och behörighetsgivande utbildning. Den ger formell behörighet för, samt de färdigheter och den beredskap som krävs för att kunna verka som domprost, prästassessor och stiftsdekan. Utbildningen är även nyttig för andra krävande förvaltnings-, ledarskaps- och specialuppgifter inom kyrkan.

En förutsättning för att kunna avlägga högre pastoralexamen är avlagd pastoralexamen samt avlagd examen i ledning av församlingsarbete med minst vitsordet 2-/3, eller på annat sätt erhållen behörighet att söka kyrkoherdetjänst.

I högre pastoralexamen ingår:

- Studier inom kyrkans ledarskapsutbildning vilka ingår i kyrkans personalutbildning 20 sp. (Kirjo II)

- Fördjupade teologiska studier inom kyrkans personalutbildning 40 sp, vilka kan bestå av valbara teologiskt orienterade kurser eller de s.k. långa kurserna inom kyrkans personalutbildning.

- Rapport över det utvecklingsprojekt som ingår i studierna eller utarbetande av en teologisk avhandling 20 sp.

Med den ledarskapsutbildning som ingår i studierna avses enligt biskopsmötets beslut huvudsakligen Kirjo II, men i en del fall kan det vara ändamålsenligt att vid uppgörandet av den personliga studieplanen även beakta de studier som ingår i Kirjo III. Domkapitlet kan efter prövning godkänna annan ledarskapsutbildning, t.ex. Johtamisen erikoisammatti-tutkinto (JET).

De teologiska studier som ingår i examen består av starkt teologiskt orienterade kurser inom kyrkans personalutbildning, vilka syftar till ett fördjupat och breddat yrkesmässigt kunnande. Det är här i främsta hand fråga om de långa utbildningarna inom bibelteologi, gudstjänstliv, kyrkliga förrättningar, predikan, själavård, kristen fostran, diakoni och kyrkans internationella arbete som ordnas av Kyrkans utbildningscentral, enheter inom kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning och stiften. En förteckning över dessa kurser ingår i biskopsmötets beslut av den 13 februari 2007. Eftersom kyrkans personalutbildning utvecklas och nya kurser tillkommer, kan domkapitlet i framtiden godkänna andra kurser än de som nämns i biskopsmötets beslut. Domkapitlet kan efter prövning också godkänna andra teologiska studier.

Det skriftliga arbete som ingår i högre pastoralexamen är till sin karaktär en rapport över ett utvecklingsprojekt eller en teologisk avhandling. Rapporten bör ha anknytning till antingen ledarskapsutbildningen, personalutbildningens långa kurser eller studerandens arbete i kyrkan. Det är inte fråga om ett strikt akademiskt arbete som utvärderas enligt akademiska kriterier, utan en analytisk och teologisk rapport i vilken man med beaktande av bibelteologiska, dogmatiska, praktiskt teologiska och kyrkohistoriska aspekter behandlar kyrkans grundläggande frågeställningar, dess arbete och utveckling. Det skriftliga arbetet kan även vara en fristående teologisk avhandling, i vilken man använder vetenskapliga arbetsmetoder.

2. Studierätt och avläggande av examen

Domkapitlet beviljar på ansökan rätt att avlägga högre pastoralexamen. Till ansökan bifogas en personlig studieplan, vilken upptar tidigare avlagda studier som kan tillgodoräknas, samt en förteckning över de studier som ingår i examen. Studieplanen utarbetas i samråd med stiftsdekanen. Domkapitlet kan vid behov utse en handledare för rapporten över utvecklingsprojektet eller den teologiska avhandlingen

När domkapitlet beviljar studierätt fattas beslut om vilka tidigare studier som kan tillgodoräknas, samt vilka övriga studier som skall ingå i examen. Vid behandlingen i biskopsmötet fästes uppmärksamheten vid att de teologiska studierna representerar olika ämnesområden. När den personliga studieplanen uppgörs bör därför särskild vikt fästas vid att de teologiska studierna består av flera moduler och inte enbart av en av kyrkans långa utbildningar.

Efter att den studerande har avlagt de i den personliga studieplanen upptagna studierna, tillställs domkapitlet intyg över dessa. Samtidigt insänds rapporten över det utvecklingsprojekt som ingår i studierna eller den teologiska avhandlingen till domkapitlet. Ifall domkapitlet utsett en handledare för rapporten över utvecklingsprojektet eller den teologiska avhandlingen bör handledarens utlåtande bifogas. Domkapitlet ordnar även en slutdiskussion, under vilken rapporten över utvecklingsprojektet eller den teologiska avhandlingen behandlas. Domkapitlet bedömer studiehelheten och beslutar om godkännande av examen. Domkapitlet kan vid behov förutsätta att studierna kompletteras. Utslag över avlagd högre pastoralexamen ges inför domkapitlet.

3. Tillgodoräknande av tidigare studier

Vid avläggande av högre pastoralexamen beaktas examinandens tidigare studier, som t.ex.

- tidigare studier för högre pastoralexamen som t.ex. ledarskapsutbildning på Kirjo II-nivå eller personalutbildningens långa kurser.

- teologiska påbyggnadsstudier (TL och TD). I fall skäl föreligger kan även icke slutförda teologiska fortsättningsstudier tillgodoräknas inom ramen för högre pastoralexamen.

- ledarskapsutbildningar, t.ex. Johtamisen erikoisammattitutkinto, JET

- kyrkans specialiseringsutbildningar, t.ex. familjerådgivar-, sjukhussjälavårdar- och arbetshandledarutbildning.

- annan utbildning som motsvarar målsättningarna för högre pastoralexamen.

4. Allmänna synpunkter

Avläggande av högre pastoralexamen kräver uppskattningsvis 3-5 år, om man bedriver studierna vid sidan av eget arbete. Den tid som åtgår är även beroende av i vilken mån tidigare avlagda studier kan tillgodoräknas i examen. Vid förverkligandet av den godkända studieplanen bör den studerande, ifall församlingen inte ger ekonomiskt bidrag, vara beredd att själv stå för de kostnader som föranleds av de olika kursavsnitten. Förfrågningar rörande högre pastoralexamen riktas till stiftsdekan Magnus Riska, tfn 040 142 5215.



 

fbbornv