Ordförandes klubba.
Framsidan / Förvaltning / Arbetsordning för stiftsfullmäktige

Arbetsordning för stiftsfullmäktige

Stiftsfullmäktige i Borgå stift har enligt 17 b kap 5 § i kyrkolagen godkänt denna arbetsordning den 19 maj 2014. Arbetsordningen är uppdaterad 17 februari 2009.

1 § Sammanträden

Stiftsfullmäktige sammankommer minst två gånger per år. Vid det sammanträde som hålls i februari behandlas verksamhetsberättelsen och bokslutet för föregående räkenskapsår samt budgeten för innevarande räkenskapsår. Vid det sammanträder som hålls i maj behandlas verksamhets- och ekonomiplanen för  följande räkenskapsår. Om övriga sammanträden beslutar stiftsfullmäktige eller domkapitlet.

Om inte något annat bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen gäller i fråga om sammankallande av ett organ, ordförandes uppgifter, behandling av ett ärende, beslutsförhet, jäv, omröstning, överförande av beslutanderätt, valbarhet och förrättande av val i ett stiftsorgan i tillämpliga delar vad som bestäms om de i fråga om ett församlingsorgan.

2 § Kallelse och föredragningslista

Kallelse till stiftsfullmäktiges möten utfärdas av ordföranden, eller vid förfall av honom av vice ordföranden. Kallelse till stiftsfullmäktiges första sammanträde utfärdas av domkapitlets ordförande.

Domkapitlet sänder kallelsen till stiftsfullmäktiges sammanträden i februari och maj senast två månader före sammanträdet. Samtidigt informeras församlingarna om sammanträdet. Kallelse till övriga sammanträden sänds senast en månad före sammanträdet.

Föredragningslistan sänds till stiftsfullmäktiges medlemmar senast fem dagar före sammanträdet. Handlingarna kan sändas elektroniskt. Den som önskar kan få handlingarna per brev. Föredragningslistan sänds även inom ovan nämnda tid till kyrkomötesombuden från Borgå stift och till direktorn för Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA).

Om en medlem är förhindrad att närvara skall domkapitlet medelbart informeras om detta. Domkapitlet sänder därefter omedelbart en kallelse till suppleanten i fråga.

Är någon annan än en i 1 mom. avsedd förtroendevald tillfälligt förhindrad att delta i ett sammanträde, skall han, om suppleant utsetts, kalla till denne i sitt ställe. Suppleanten kan även kallas av ordföranden. Är såväl ordföranden som vice ordföranden frånvarande eller jäviga i något ärende, skall en tillfällig ordförande utses för sammanträdet eller för handläggning av ärendet.

3 § Ordförande och sekreterare

Vid mandatperiodens första sammanträde väljs ordförande och en vice ordförande. Ordföranden skall vara lekman. Mandatperiodens första sammanträde öppnas av den till åren äldsta lekmannamedlemmen som leder ordet tills ordföranden och vice ordföranden har valts. Domkapitlets notarie eller lagfarna assessor fungerar som sekreterare om inte stiftsfullmäktige beslutar annorlunda.

Stiftsfullmäktige väljer inom sig för sin mandatperiod en ordförande och en vice ordförande. Till ordförande skall väljas en lekmannamedlem.

Kallelse till kyrkofullmäktiges sammanträde utfärdas av ordföranden eller, vid förfall för honom, av vice ordföranden. Har även vice ordföranden förhinder, utfärdas kallelsen av kyrkorådets ordförande. Kallelse till fullmäktiges första sammanträde utfärdas av kyrkorådets ordförande, och sammanträdet öppnas av den till åren äldste medlem- men, som även leder förhandlingarna vid sammanträdet till dess ordförande och vice ordförande för fullmäktige har utsetts.

4 § Väckande av initiativ

Initiativ som väcks av medlemmar i stiftsfullmäktige eller av församlingarna eller av de kyrkliga samfälligheterna skall vara domkapitlet till handa senast sex veckor före stiftsfullmäktiges sammanträde. Initiativ som kommer in senare behandlas vid stiftsfullmäktiges följande sammanträde.

Initiativen bör lämnas in i skriftlig form.

Stiftfullmäktige skall, behandla initiativ som har lagts fram för stiftsfullmäktige.

Rätt att lägga fram initiativ för stiftsfullmäktige har:

  1. medlemmarna av stiftsfullmäktige,
  2. domkapitlet,
  3. kyrkoråden,
  4. de gemensamma kyrkoråden,
  5. församlingsråden,
  6. minst tio församlingsmedlemmar som är röstberättigade i församlingsval i en församling som hör till stiftet (medlemsinitiativ).

Varje initiativtagare ska vid sin egenhändigt tecknade underskrift tydligt anteckna sitt namn, födelsedatum och den församling där han eller hon har rösträtt. Initiativ-dokumentet ska dessutom innehålla avsändarens namn och behövliga kontaktuppgifter för behandlingen av initiativet.

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige har rätt att göra framställningar till och ett kyrkomötesombud rätt att ta initiativ vid kyrkomötet. Närmare bestämmelser om behandlingen av dessa finns i kyrkoordningen.

Kyrkofullmäktiges sammanträden är offentliga, om inte fullmäktige i fråga om nå-got visst ärende beslutar annorlunda.

5 § Inledande åtgärder

Stiftsfullmäktiges sammanträde inleds med en gudstjänst eller en andakt. Därefter förrättas namnupprop. När namnuppropet har förrättats skall ordföranden konstatera om sammanträdet är lagenligt sammankallat och beslutfört.

6 § Protokollsjusterare

Stiftsfullmäktige väljer två protokollsjusterare som skall justera sammanträdets protokoll. Fullmäktige kan särskilt besluta att protokollet eller en del av detsamma justeras omedelbart.

Om det efter protokollsjusteringen fortfarande råder oenighet om protokollets innehåll skall stiftsfullmäktige till denna del slå fast ordalydelsen i protokollet.

7 § Närvaro vid sammanträdet

Medlemmarna samt de som har närvaro- och yttranderätt skall under sammanträdet sitta i den ordning som ordföranden bestämmer.

En medlem som inte har varit närvarande vid namnuppropet skall anmäla sig till ordföranden och i protokollet antecknas under behandlingen av vilket ärende medlemmen har anlänt. På motsvarande sätt skall man förfara om en medlem avlägsnar sig under pågående sammanträde. Också när en medlem senare återvänder till sammanträdet skall medlemmar i fråga omedelbart anmäla sig för ordföranden.

De medlemmar anses vara närvarande vid ett sammanträde som enligt protokollet har infunnit sig och inte meddelat att de avlägsnar sig eller som inte  annars offentligt  konstateras  vara frånvarande från sammanträdet.

Ordföranden kan under pågående sammanträde förrätta ett nytt namnupprop varvid de som anmält sig anses vara närvarande från och med den tidpunkten. Efter namnuppropet skall 1 och 2 mom. tillämpas.

8 § Behandlingen av ärenden

Ärendena behandlas i den ordning de finns på föredragningslistan om inte stiftsfullmäktige beslutar annorlunda. Ärendena behandlas på grundval av domkapitlets förslag.

För att främja kyrkans uppgift i stiftet skall domkapitlet om inte annat bestäms i kyrkolagen eller kyrkoordningen bereda ärenden för stiftsfullmäktige.

Förvaltningsbeslut skall ges skriftligen. Ett beslut kan ges muntligen, om det är nödvändigt på grund av att ärendet är brådskande. Ett muntligt beslut skall utan dröjsmål också ges skriftligen jämte rättelse- eller besvärsanvisning. Fristen för sökande av rättelse eller ändring börjar löpa från delfåendet av det skriftliga beslutet, enligt vad som föreskrivs särskilt. Förvaltningslagen 7 Kap 43 §

Av ett skriftligt beslut skall tydligt framgå (44 §):

  1. den myndighet som har fattat beslutet samt tidpunkten för beslutet,
  2. de parter som beslutet direkt gäller,
  3. motiveringen för beslutet och en specificerad uppgift om vad en part är berättigad eller förpliktad till eller hur ärendet annars har avgjorts, samt
  4. namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet.

När ett muntligt beslut ges skall parten meddelas hur ärendet har avgjorts och ges en redogörelse för motiveringen för beslutet.

9 § Inlägg

Sedan behandlingen av ett ärende börjat har en medlem rätt att begära ordet genom uppstigning eller handuppräckning eller på något annat tydligt sätt. Om flera begär ordet samtidigt bestämmer ordföranden i vilken ordning de får yttra sig.

Ordföranden har rätt att före andra ge ordet åt domkapitlets ordförande eller om denna är förhindrad och även i övrigt åt någon annan av domkapitlet för ett bestämt ärende utsedd medlem.

Om en medlem för att medlemmen vill bemöta ett anförande har begärt ordet under eller strax efter detta kan ordföranden ge medlemmen en kort replik före andra som har begärt ordet tidigare. En sådan replik får endast innehålla förklaringar och tillrättalägganden med anledning av det tidigare anförandet eller bemötanden av i de framförda påståenden.

En medlem skall hålla sina anföranden från sin plats eller från någon annan plats som ordföranden anvisar.

Ändringsförslag, klämmar och andra från föredragningslistan avvikande förslag och motioner skall inlämnas i skriftlig form, om ordföranden så kräver. Motioner skall alltid inlämnas skriftligt.

Sedan ett ärende som skall handläggas vid ett förvaltningsorgans sammanträde har föredragits, skall tillfälle beredas till diskussion i ärendet. När de som anhållit om ordet har yttrat sig. skall ordföranden förklara diskussionen avslutad.

Föreligger enighet om beslutet eller har framställda motförslag inte vunnit under- stöd, skall ordföranden fastställa beslutet. I annat fall skall ordföranden konstatera vilka förslag som, på grund av att de ej vunnit understöd, inte upptas samt vilka som upptas till omröstning. Härefter skall han förelägga organet omröstningssättet och, om flera omröstningar skall förrättas, omröstningsförfarandet för godkännande samt framställa omröstningsproposition så, att svaret ”ja” eller ”nej” uttrycker ståndpunktstagandet till förslaget.

Omröstningen skall förrättas offentligt antingen genom namnupprop eller på det sätt som ordföranden bestämmer. Har omröstningen verkställts på annat sätt än genom namnupprop skall den förrättas på nytt genom namnupprop, om så påyrkas eller om ordföranden anser att den företagna omröstningen inte har gett klart resultat.

På grundval av omröstningen skall ordföranden i enlighet med 7 kap. 4 § 2 mom. och 25 kap. 10 § kyrkolagen fastslå vilken åsikt som skall gälla som beslut.

Anser ordföranden att det för fattandet av beslut krävs understöd med kvalificerad majoritet, skall han meddela härom innan omröstningen förrättas och beakta detta då resultatet av omröstningen fastställs.

Församlingens institutioner är beslutföra då över hälften av medlemmarna är närvarande.

I en församlingsinstitution verkställs omröstning mellan ett framställt förslag och samtliga understödda motförslag genom alt två förslag åt gången ställs mot varandra så att svaret ”ja” eller ”nej” uttrycker majoritetens ståndpunktstagande.

En medlem i kyrkofullmäktige är jävig att delta i beslut som gäller honom eller henne personligen eller gäller en i jävsbestämmelsen i förvaltningslagen (434/2003) avsedd nära släkting till medlemmen eller en person som enligt nämnda bestämmelse kan likställas med en nära släkting. Då ordföranden eller vice ordföranden deltar såsom självskriven i någon annan församlingsinstitutions sammanträde tillämpas 2 mom. på denna.

Om inte något annat följer av 25 kap. 5 § 1 mom., gäller i fråga om jäv för övriga förtroendevalda samt för församlingens tjänsteinnehavare vad som i förvaltningslagen bestäms därom. Ett tjänste- eller arbetsförhållande eller ett motsvarande förhållande till församlingen eller den kyrkliga samfälligheten medför dock inte jäv för en förtro-endevald eller tjänsteinnehavare i ett förvaltningsärende i vilket församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är part, såvida han eller hon inte på basis av sitt anställnings-förhållande har varit föredragande i ärendet eller annars på motsvarande sätt handlagt detta.

För att beslut ska kunna fattas i ett ärende krävs att beslutet omfattas av minst två tredjedelar av de närvarande medlemmarna och mer än hälften av samtliga medlem-mar av kyrkofullmäktige, om ärendet gäller

  1. uppförande eller anskaffning av en kyrklig byggnad, ett kapell, ett församlingshem, församlingens ämbetshus samt läger- eller kurscentrum,
  2. väsentlig ändring eller rivning av en kyrklig byggnad eller ändring av dess användningsändamål eller ändring av en redan existerande byggnad till kyrklig byggnad,
  3. anläggning eller utvidgning av en begravningsplats,
  4. överlåtelse av fast egendom,
  5. inrättande av en ny tjänst.

Faller rösterna vid omröstning lika, gäller som beslut den åsikt för vilken ordföranden gett sin röst. I ärenden som gäller uppsägning eller hävning av en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande eller konstaterande av att tjänsteförhållandet förfallit samt i ärenden som gäller en prästs prästämbete enligt 5 kap. 3 § 2–4 mom. och en lektors-tjänst enligt 6 kap. 29 § avgör dock den åsikt som är lindrigare.

Om rösterna eller jämförelsetalen faller lika vid val, avgör lotten. När det gäller indirekt kyrkoherdeval och val av kaplan eller ordinarie lektor kan det i kyrkoordningen bestämmas att domkapitlet, om rösterna faller lika, ska utnämna någon av de sökande som fått de flesta rösterna till tjänsten

Besätts en tjänst eller ett förtroendeuppdrag på tjänsteförslag och faller rösterna därvid lika, blir den vald som uppförts på förslag framom den andra.

10 § Begränsningen av inlägg

Stiftsfullmäktige kan besluta att man vid behandlingen av ett enskilt ärende begränsar längden på inläggen.

Vid möten som hålls av ett kyrkligt organ skall ordföranden leda behandlingen av ärendena och svara för ordningen. Om en medlem uppträder så att mötets gång störs, skall ordföranden uppmana honom eller henne att uppträda så som omständigheterna kräver. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden bestämma att han eller hon skall avlägsnas. Om oordning uppkommer skall ordföranden avbryta eller avsluta mötet.

En medlem har yttranderätt i det ärende som behandlas. Medlemmen skall hålla sig till saken när han eller hon yttrar sig. Om medlemmen avviker från saken i sitt yttrande, skall ordföranden uppmana medlemmen att hålla sig till saken. Om medlem-men inte iakttar uppmaningen kan ordföranden förbjuda denna att fortsätta att yttra sig. Om en medlem drar ut på sitt yttrande trots att detta är uppenbart onödigt, kan ordföranden efter att ha anmärkt på saken förbjuda medlemmen att fortsätta att yttra sig.

I en arbetsordning eller i något annat reglemente eller någon annan instruktion kan tas in sådana bestämmelser om omfånget på medlemmarnas inlägg i enskilda frågor som är nödvändiga för att trygga mötets gång.

Vad som ovan föreskrivs om medlemmar i ett organ gäller också den som har en på lag eller på en med stöd av lag utfärdad bestämmelse eller föreskrift baserad närvaro- och yttranderätt vid organets möten.

11 § Bordläggningen av ett ärende

Om det under diskussionen föreslås att ett ärende skall bordläggas för att senare på nytt behandlas utan ytterligare beredning eller att ett ärende skall remitteras för ny beredning eller om det framförs  och understöds något annat sådant förslag vars godkännande avbryter behandlingen av sakfrågan, skall de följande talarna på uppmaning av ordföranden yttra sig endast om detta förslag och beslut fattas om det innan ytterligare diskussion om själva sakfrågan tillåts. Om ett sådant förslag godkänns skall ordföranden avbryta behandlingen av sakfrågan. Om förslaget förkastas fortsätter behandlingen.

12 § Majoritetsval

Då majoritetsval förrättas med slutna sedlar skall ordföranden kalla minst två medlemmar att biträda  vid valförrättningen. Medlemmarna skall på röstsedlarna skriva namnen på de kandidater som de ger sina röster åt så tydligt att det inte kan uppstå ovisshet om vem som avses. Medlemmarna skall inlämna röstsedlarna i den ordning som deras namn ropas upp. Varje röstsedel skall vikas så att dess innehåll inte är synligt.

En röstsedel är ogiltig om det av den inte tydligt framgår vilken kandidat som avses, om den som röstar har skrivit sitt namn eller något särskilt kännetecken på röstsedeln eller om det har gjorts någon annan ovidkommande anteckning på den.

Val förrättas som majoritetsval. Skall två eller flera förtroendevalda utses, måste proportionellt valsätt dock tillämpas om detta krävs av så många i valet deltagande personer att de vid ett proportionellt val tillsammans kunde få minst en kandidat vald.

Omröstningen skall förrättas offentligt antingen genom namnupprop eller på det sätt som ordföranden bestämmer. Har omröstningen verkställts på annat sätt än genom namnupprop skall den förrättas på nytt genom namnupprop, om så påyrkas eller om ordföranden anser att den företagna omröstningen inte har gett klart resultat.

På grundval av omröstningen skall ordföranden i enlighet med 7 kap. 4 § 2 mom. och 25 kap. 10 § kyrkolagen fastslå vilken åsikt som skall gälla som beslut.

Valet av lekmannamedlemmen av domkapitlet förrättas med slutna sedlar som majoritetsval. I valet röstar man samtidigt på en medlem och på en första  och en andra suppleant för denna.

13 § Förslag till val av medlem till kyrkostyrelsen

Vid omröstningen skrivs på röstsedeln namnen på tre lekmän. De tre som har erhållit de flesta rösterna ställs på förslag i den ordning som deras röstetal utvisar.

Från varje stift utses en lekmannamedlem utifrån stiftsfullmäktiges förslag. För val av lekmannamedlem uppställer stiftsfullmäktiges lekmannamedlemmar tre lekmän på förslag och för val av prästmedlemmar uppställer stiftsfullmäktiges prästmedlemmar två präster. Som lekmannamedlem och prästmedlem ska föreslås både män och kvinnor.

14 § Proportionella val

I fråga om proportionella val iakttar stiftsfullmäktige bestämmelserna i den modellarbetsordning för kyrkofullmäktige som kyrkostyrelsen senast har givit.

15 § Protokoll

Stiftsfullmäktiges protokoll skrivs på svenska.

I Stiftsfullmäktiges protokoll skall antecknas:

  1. Tid och plats för sammanträdet
  2. Vilka medlemmar som varit närvarande vid namnuppropet, vilka som anlänt senare och vilka som avlägsnat sig före sammanträdets slut samt de personer som har haft närvaro– och yttranderätt vid sammanträdet
  3. sammanträdets ordförande och protokollförare
  4. en redogörelse för kallelsen till sammanträdet samt ett konstaterande av att sammanträdet är lagenligt sammankallat och beslutfört
  5. vilka medlemmar som har valt till protokollsjusterare
  6. vilka medlemmar som har konstaterats ha förhinder och dessas suppleanter samt eventuella jäv
  7. en beredning för varje behandlat ärende och beslutsförslaget
  8. framställda förslag och understödet av dem samt omröstningsordningen och omröstningsförfarandet
  9. omröstningar och fattade beslut jämte uppgifter om röstetalen då omröstning har förrättats genom namnupprop eller vid majoritetsval med slutna sedlar samt vid proportionella val uppgifter om valresultatet
  10. avvikande åsikt om en medlem så önskar
  11. godkända hemställningsklämmar
  12. övriga omständigheter som belyser sammanträdet och dess förlopp
  13. besvärs anvisning

Vid ett förvaltningsorgans sammanträde skall föras protokoll, som undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren.

Protokollet skall justeras på det sätt som ifrågavarande organ beslutat, om inte juste- ringen reglerats i reglemente eller instruktion.

Den som vid ett sammanträde har deltagit i avgörandet av ett ärende eller föredragit ärendet har rätt att anmäla avvikande åsikt om beslutet. Anmälan skall göras genast då beslutet fattats. Önskar den som anmält avvikande åsikt få sin motivering fogad till protokollet. skall han inlämna den skriftligen avfattad till sekreteraren senast då protokollet justeras.

Ett förvaltningsorgans expedition skall undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren, om inte annat är bestämt i reglemente eller instruktion.

Riktigheten av ett protokollsutdrag skall styrkas av ordföranden eller sekreteraren eller av den som förordnats härtill i reglemente eller instruktion.

16 § Ersättningar

Vid ersättning av de utgifter som medlemmarna förorsakas av deltagande i stiftsfullmäktiges arbete följs samma principer som i kyrkomötet.

Kyrkomötesombuden från Borgå stift och direktorn för Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) erhåller ersättning för de utgifter som förorsakas av deltagandet i stiftsfullmäktiges sammanträden enligt samma grunder som stiftsfullmäktiges medlemmar.